Idag är det tre och en halv månad sedan mitt senaste inlägg. Trots att jag saknat bloggandet så har jag inte kommit mig för att skriva. Vad beror då detta på? Ja, min egen tillvaro har ju förändrats påtagligt sedan 2 år tillbaka och allas vår tillvaro, världen, har än påtagligare förändrats sedan bara knappt tre månader tillbaka och i kölvattnet av dessa förändringar ligger väl förklaringen till att mitt bloggande gått på sparlåga.
Utsikt från mitt fönster idag. Grönska och blå himmel, så vill jag alltid minnas 17 maj. |
Men idag den syttende mai, min födelsedag, så kan det väl passa att jag i vart fall ger ifrån mig ett livstecken.
Undrar du hur jag firar min 72-årsdag? Jag firar inte alls. När jag fortfarande bodde kvar hemma på Getingstorp så brukade D och jag alltid äta årets första grekiska sallad med vederbörliga tillbehör, i växthuset just den 17 maj.
I år har vi redan ätit årets första grekiska sallad. Det gjorde vi när D senast besökte mig här på Sirishof så vi har firat i förskott i år. Helt enligt plan.