Plåster på såren

Nej då, jag har inte gjort mig illa. Det får räcka med elände nu. Som väl är finns det ljuspunkter att ta till när tillvaron ter sig extra grym. En sådan ljuspunkt bjöd D på igår. En middag i växthuset. Jag som inte varit där ute på nästan två veckor. Det har aldrig hänt förut så här mitt i sommaren.

Två veckor sedan jag senast var här.

Massor av gott och nyttigt.

Äntligen växthusmiddag igen!

Svamptartelett med en sallad där allt
kommer från trädgården.

Det känns märkligt det här med att plötsligt bara höra på ett öra, men jag vänjer mig väl och även om jag hör illa så kan jag ändå njuta av goda måltider.  Alltid något, men det känns lika fullt jäv...t trist att den där ryggsäcken hela tiden fylls på med ytterligare bördor.

En kasse i korgen. Då tar jag på mig
sopåkarkepsen.

För några veckor sedan var allt
mustigt grönt här.

Nu gäller det att kunna se ljuset i tunneln.

Men, jag tänker inte snöa in på bördorna utan gör allt jag kan för att komma tillbaka i gammal god Getingstorpsanda.
Vi hörs!