 |
Så många härliga högtider vi går till mötes. |
 |
Lagom svensk dos ska det vara för att vi ska vara nöjda. |
För exakt ett år sedan,
den 31 augusti 2011, skrev jag ett inlägg med samma rubrik. Det är nåt ödesmättat över att augusti månad tar slut. Egentligen är det väl inget att göra nån stor affär av. Så här har det varit varje år, ändå tas jag med överraskning. Hoppingivande är att morgondagen, den 1 september, ser ut att domineras av strålande sol. Då vet jag vad jag ska göra. Äntra min åkgräsklippare och avsluta den klippning jag påbörjade för två dagar sedan. Efter det är det nog bara två klippningar kvar i år och plötsligt har oxå
september passerat.
Oktober blir en stilla tillvänjning till mörkret som då blir allt kompaktare. Då är det dags att börja elda i vedspisen, kakelugnen och kaminen och byta från växthuset till innemiljö för njutbara måltider. När sedan
november passerat, ja då har vintersporterna gjort entre och den gångna sommaren är ett fjärran minne blott. Sedan hoppas jag att
december blir lika snöfattig i år som i fjol. Jag hoppas förstås på att hela vintern blir snöfattig. Det är förstås egoistiskt att ha såna önskningar, men jag kan väl få vara egoist i detta sammanhang.
Sedan är vi inne i ett nytt år, 2013, och det är dags att börja planera för en ny vår- och sommarsäsong.
Ser jag det på detta sätt så känns det inte så dystert att sommaren går mot sitt slut. Det är ju snart sommar igen.
Våra
fyra årstider är ändå härliga att ha, bara dom uppträder i så där lagom svensk dos.