Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.

fredag 31 augusti 2012

Sådan herre, sådan hund



 


Jag läser att Clint Eastwood totalsågas för sin insats på Republikanernas konvent. Visst, Clintan är bäst när han säger så lite som möjligt, men jag tycker inte att han förtjänar ett så uselt omdöme för sin insats. Det är ju ett faktum att många republikanska toppolitiker är bäst när dom säger så lite som möjligt, eller allra helst ingenting. Så, man kan väl säga att han faller väl in i det republikanska mönstret. Sådan herre, sådan hund. 
Clint Eastwood blev inte den tillgång Romney räknat med. Många bedömare menar att just nu är Mitt Romneys största tillgång hans fru. Se där, då har även jag något gemensamt med Mitt Romney.  Men, det är nog oxå det enda.
Mitt Romney med sin största tillgång., hustrun Ann.

Är sommaren slut nu?





Så många härliga högtider vi går till mötes.
Lagom svensk dos ska det vara för att vi ska vara nöjda.

                             



För exakt ett år sedan, den 31 augusti 2011, skrev jag ett inlägg med samma rubrik. Det är nåt ödesmättat över att augusti månad tar slut. Egentligen är det väl inget att göra nån stor affär av. Så här har det varit varje år, ändå tas jag med överraskning. Hoppingivande är att morgondagen, den 1 september, ser ut att domineras av strålande sol. Då vet jag vad jag ska göra. Äntra min åkgräsklippare och avsluta den klippning jag påbörjade för två dagar sedan. Efter det är det nog bara två klippningar kvar i år och plötsligt har oxå september passerat. Oktober blir en stilla tillvänjning till mörkret som då blir allt kompaktare. Då är det dags att börja elda i vedspisen, kakelugnen och kaminen och byta från växthuset till innemiljö för njutbara måltider. När sedan november passerat, ja då har vintersporterna gjort entre och den gångna sommaren är ett fjärran minne blott. Sedan hoppas jag att december   blir lika snöfattig i år som i fjol.  Jag hoppas förstås på att hela vintern blir snöfattig. Det är förstås egoistiskt att ha såna önskningar, men jag kan väl få vara egoist i detta sammanhang.
Sedan är vi inne i ett nytt år, 2013, och det är dags att börja planera för en ny vår- och sommarsäsong.

Ser jag det på detta sätt så känns det inte så dystert att sommaren  går mot sitt slut.  Det är ju snart sommar igen.
Våra fyra årstider är ändå härliga att ha,  bara dom uppträder i så där lagom svensk dos.