Finns det ett halmstrå så griper jag så klart efter det. |
Man tager vad man haver. Det kunde du väl inte tro efter denna rubrik och inledning att inlägget ska handla om fotboll.
Damernas VM- dröm släcktes ju bryskt där borta i Kanada, landet där de spelar fotboll mitt i natten.
Vad gör man då? Jo, tar omtag så klart och skapar en OS-dröm. Början på den drömmen har varit ok då Kanada och England har gjort sin plikt. Om nu bara Japan gör detsamma natten som kommer så stundar ett spännande OS-kval mot Norge, Holland och Schweiz. En OS-plats står då på spel. Det skulle nog vara bra för svensk damfotboll att ha ett OS att satsa mot.
Säga vad man vill om fotboll, men visst är det väl härligt hoppingivande när nya drömmar tänds så snart en gammal släckts.
Svensk damfotboll måste förstås göra en grundlig analys av läget. Risken finns dock att mycket utmynnar i strider och smutskastning när drevet går och syndabocken till varje pris ska hittas och föras till stupstocken.
Av en ren slump hittade jag detta blogginlägg av Lisa Ek som sätter tummen på ett antal stenar som behöver vändas. Somligt, så som "riv avspärrningarna till mixed zon", "flytta på staketet som håller publiken utanför, "riv muren mellan förbund och klubbar" kan förstås uppfattas som smått flummigt, men hellre starta med det anslaget än starta med att "klösa ögonen ur varandra".
Att muren mellan förbund och klubbar finns visas tydligt när klubbarna enligt SVT Sport säger tvärt nej till att släppa spelare till flera landslagssamlingar. Tvärt nej innan dialogen ens har börjat.
Parterna som deltar i strävan att sno ihop en bättre framtid för svensk damfotboll är många. Fotbollförbundet ( SvFF), ElitFotboll Dam ( EFD ), Förbundskaptenen, Klubbtränarna och spelarna inte att förglömma. Sedan har vi förstås experter i media som ivrigt eldar på. Så här. Eller så här.
Fotboll handlar inte bara om fotboll, om nu någon trodde det.