Juldagen är en dag som länge betraktades som en dag när inget händer. I alla fall om man tillhör min generation. En dag att ta sig igenom.
Dagen avslutade vi med film. Det blev filmen "En man som heter Ove", som för övrigt hade premiär på Juldagen förra året.
Som traditionen bjuder på Getingstorp så bjöds lutfisk till middag, ett förträffligt alternativ dagen efter julgröt, julgodis och andra juliga frestelser.
 |
| Denna film avslutade vi Juldagen med. |
Jag tycker att det är en sevärd film med många bottnar. Filmen lämnar i alla fall inte mig oberörd. Kanske väl klischérik för somliga, men jag hade inga problem att ta till mig de många budskap som finns inbäddade i filmen. Den vresige och stundom smått folkilskne Ove är som grannskapets självutnämnde ordningsman knappast en granne vi önskar oss. Därtill är han alltför formad av alla tragedier som kantat hans väg genom livet. När jag ser filmen så känner jag igen ett antal personer som jag själv stött på genom åren. Jag känner oxå igen mig själv från vissa skeenden /perioder. Det kan vara rätt nyttigt att ibland fundera över varför vi människor blir som vi blir och är som vi är.
Utan att riktigt veta varför så fastnade den här repliken hos mig: "Vad du än gör i det här livet så kommer du inte ifrån det levande". Det kan vi väl vara eniga om.
