Igår hade D och jag en fest på två här hemma. Festen påkallad av att jag som gåva fått en exklusiv surströmming av en bloggvän. Det innebar att jag åt surströmming och D åt krabba.
D sympatitestade surströmming med mig några gånger för många år sedan, men blev inte helt såld på denna delikatess. Hon har inte ätit på de senaste 10-12 åren. Det har blivit så att hon äter krabba, inlagd sill eller smörrebröd i stället så att det blir lite extra festligt för oss båda. Eftersom jag är "enarmad" så hjälper D mig med att öppna burken och att rensa strömmingen. Det, om något, kan väl kallas kärlekshandlingar eller hur?
Hur smakade då denna unika strömming? Utsökt vill jag påstå. Distinkt, men ändå rund och behaglig smak. Den enda lilla plumpen i protokollet var att den var lite lös i köttet vilket gjorde den svår att rensa.
Tack Katarina för denna årets sista surströmmingsmåltid. Nu är det bara att vänta till torsdagen den 18 augusti 2016 då det är premiärdags igen.
 |
| D festade på krabba. |
 |
| Förberett för surströmming. |
 |
| D har gått utanför växthuset för att öppna burken. |
 |
| Allt klart. Nu är det bara att hugga in. Tunnbrödet och kryddosten försvann visst i utkanten av bilden. |
 |
| Så klart jag ser nöjd ut när det vankas surströmming. Det behövdes fleecetröja då kalla vindar rullade in. |
