Fredagsmys

 Igår kom D på besök och vi hade fredagsmys. Hon hade med sig en plocklåda från Sött & Salt kök och catering. En helt ny bekantskap för oss trots att det ligger granne med vårt Getingstorp, c:a två kilometer bort. Jo, bor man på landet så är man grannar även om man bor två kilometer från varandra.

Helläcker plocklåda.

Plocklådan var anpassad till våra vegetariska önskemål. Den smakade utsökt och var tilltalande arrangerad. Till plocklådan  blev det såväl rött, Barbera d`Asti Zengarello 2019, som vitt, Stoneleigh Sauvignon blanc 2019. Där hade D gjort två alldeles utmärkta vinval.

Förberedelseinstruktioner 
medföljde plocklådan.

Den här typen av måltid kommer vi definitivt att testa igen.  Jag kan varmt rekommendera Sött & Salt kök och catering till dig som har möjlighet till ett besök där.

Utsikt från ett fönster

Idag skiner solen utanför mitt fönster. Månne är det för att D kommer förbi på en fika idag. Mysigt.

Här går jag ut / in till stadsparken som är
min närmaste granne.

På den här nivån befinner jag mig.

Jag får regnskog i sinnet när jag ser denna bild.
Min fantasi är det alltså inget fel på.

Dussinet fullt

Ett stånd potatis som D tog upp till middan 
igår på Getingstorp.

Idag är det 12 år sedan jag startade min blogg. Mitt första inlägg var föga upphetsande och får väl betraktas som en högst trevande början. Från dessa första stapplande steg så blev gången allt stadigare ( bloggens, inte min ) och det har blivit ett antal både tänk- och minnesvärda inlägg genom åren. Dessutom har jag fått härliga bloggkompisar som på olika sätt kommit att betyda mycket för mig.

Tycker du att bilden ovan är malplacerad så må det vara så. Men, det var ju ändå på Getingstorp bloggen föddes.

70-årsfirande

D på besök.

Igår fyllde D 70 år och kom på besök så att vi fick fira detta tillsammans. Hur mysigt som helst hade vi det. D hade köpt med mat från restaurangen STÅ och det blev hellyckat. Det blev olika pintxos som du kan se på bilderna nedan. Som dryck till blev det utsökta RICHARD JUHLIN. En förträfflig kombination som jag starkt kan rekommendera.

Så här elegant förpackades våra
fem olika sorters pintxos.

Här har vi lyft på locket.

D hade börjat dagen med champagnefrukost i hennes övernattningslägenhet i Örebro, bara 7 minuters promenad från Sirishof.

Här har D dukat till frukost.

Så läckert.

Nu när besöksförbudet till äldreboenden hävts och D och jag kan göra såna här saker tillsammans så känns tillvaron genast ljusare. Då förstår du att jag idag känner mig bättre till mods än på mycket länge.

Jag var så klart nöjd med gårdagen som blev
ett härligt avbrott från mina skrivbordssysslor.

Promenad i Parken

Igår var det en sån där riktigt fin höstdag. Jag hade då turen att få möjlighet till en promenad i Stadsparken. Det är ju inte ofta jag är ute numera så det kändes extra behagligt denna gång.

Lövkoja av Kerstin Hörnlund 2011.
Ett av Stadsparkens många konstverk.

Jag passar på att njuta av höstsolen..

Svartån blänker.

Trädgårdsbesök

Som bekant så skickar  D fortlöpande bilder till mig från Getingstorp så att jag får hänga med i vad som händer där hemma. Igår kväll fick jag den underbara bilden här nedan. När D var i köket så dök det i skymningen plötsligt upp två älgar som obekymrat smaskade på äpplen under det gamla äppelträdet. Dom stördes inte alls av att D rörde sig där inne, bara nån meter därifrån.

Även älgar trivs under det gamla äppelträdet.

Det är en gåva att bo på en plats där det vilda djurlivet finns på bara några meters avstånd.

 

135 dagar

 

Äntligen fick jag träffa D igen.

135 dagar. Ja, så många dagar har förflutit sedan D och jag senast träffades, men igår var det äntligen dags då besöksförbudet till landets äldreboenden  upphävdes i förrgår. Det kändes smått högtidligt när hon kom. Som planerat åt vi en grekisk sallad med vederbörliga tillbehör, allt förberett av D. Den måltiden var en ren och skär njutning.

Att påstå att coronapandemin fört något gott med sig kan väl tyckas vara vågat, men jag påstår det ändå. Plötsligt värderar jag det tidigare självklara som något oerhört värdefullt. Att bara få träffas, äta en måltid tillsammans, sitta ner och samtala har fått ett helt nytt värde och är inte längre något att  ta för givet.

Tänk på det och var rädda om varandra där ute.

Höstgrått utanför mitt fönster, men jag har bara ljus 
i sinnet nu när D  får besöka mig.