Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.

söndag 16 maj 2021

Händelserikt

 Att ha Örebro stadspark som närmsta granne  innebär att det  alltid finns nåt intressant att fästa blicken på när jag tittar ut. Med den senaste veckans värme så har det formligen exploderat bland all växtlighet och med detta kommer oxå människorna. Många är de som legat och solat eller avnjutit en picnic vilket varit upplyftande att se. 

Igår vände emellertid vädret och det blev grått värre. Men, plötsligt lystes parken upp av ett bröllopsfölje som du ser på bilden nedan. Som sagt, alltid händer det nåt där ute. 




Jag har själv  inte varit ute på nån parkutflykt ännu, men det kommer så småningom. Närmast ser jag fram emot att kommer på besök i morron den syttende mai då jag fyller år. Min första födelsedag här på Sirishof. 



onsdag 12 maj 2021

Parkskötsel

Som bekant bor jag närmaste granne med Örebro stadspark och har då den stora förmånen att följa allt som händer där. Jag har noterat att parken sköts mycket noggrant, men så är den oxå vacker i all sin prakt. Häromdagen var det ovanligt livligt utanför mitt fönster och då måste jag förstås ta mig en titt. Vad jag såg ser du här nedan.
     Här har det hänt nåt, men vad?
     Visst stod där ett träd tidigare.
                                 

                                 
       
 Nät traktorn flyttats så ser jag vad som hänt. Ett stort
träd har fällts, p g a sjukdom kan jag anta.

 

torsdag 15 april 2021

Äntligen!

Igår kom D på besök och vi hade en festkväll med smårätter från restaurang STÅ och en Richard Juhlin till detta. Detta var första gången på nästan 6 månader som vi träffades. Att besöket nu blev av beror på att D för en dryg vecka sedan fick sin första covid- 19 - vaccination. Jag fick mina båda vaccinationer i januari. Efter perioder av besöksförbud och osäkerhet så hade vi bestämt att avvakta med besök tills hon fått sin första vaccination. 

Fem olika smårätter blev det från STÅ
denna gång.

Nu stundar nya härliga tider då vi kan träffas när vi vill. Ibland över en enkel fika eller en promenad i Stadsparken och ibland under lite festligare former.  Detta i kombination med att  vårvärmen nu verkar infinna sig gör att tillvaron genast ter sig mycket ljusare och jag mår bättre än på mycket länge.



måndag 5 april 2021

Aprilväder

Igår var jag ute på en promenad för första gången i år. Min kontaktperson H.  lyckades övertala mig och det blev en dryg timmes rullstolstur i Stadsparken. Det var riktigt skönt att få en dos både vårluft och vårsol. 

I morse när jag drog isär gardinerna vid 05.30-tiden så värderade jag gårdagens utflykt ännu högre. Detta då jag nu på morgonen möttes av en snötäckt Stadspark.

Igår  i Stadsparken, flankerad av en staty och
påskliljor.


Här lapar jag sol vid Svartåns strand.



Stadsparken i morse


Brrrrrrr!

tisdag 23 mars 2021

Vårtecken

 

Några molntussar på en blå himmel, uppvaknande träd som
kastar skuggor på nu snöfria markytor i Stadsparken
är vad denna morgon bjuder mig på.
.

Utsikten på bilden här ovan är inte lika vårsprakande som den jag förr tjusades av på Getingstorp, men ändå tillräckligt livgivande för att den där pirrande vårkänslan ska uppenbara sig hos mig.

En känsla som förstärks när jag öppnar balkongdörren och kan inandas frisk morgonluft ackompanjerad av ljuvlig fågelsång.

tisdag 9 februari 2021

Djupsinnig

 Oj, så mycket en bild kan förmedla.

Rubriken kom plötsligt till mig när jag i morse satt och tittade på skid-SM på TV och väntade på herrarnas super-G i alpina VM som dock blev inställt p g a otjänliga väderförhållanden. I stället satt jag plötsligt helt oförberedd lyssnande till dikten "Höst" av Stig Dagerman . Avståndet mellan att bekymmerslöst titta på sport på TV till att lyssna på "Höst" är betydande och därför förändrades mycket plötsligt mina tankebanor. 

Djupsinnigheten tilltog ytterligare när jag flyttade blicken från TV:n till fönstret och såg de trötta, vintervilande träden i stadsparken. När jag sedan såg att träden avtecknade sig mot en klarblå himmel badande i sol så förbyttes, på ett ögonblick, min smådystra djupsinnighet till smått euforiska tankebanor. Tänk så lite som behövs för att.....


Snart så ska jag kunna röra mig där ute.



onsdag 3 februari 2021

Ljus i mörkret

 Idag tittar solen äntligen fram igen och en blå himmel ler emot mig. När jag blickar ut över Stadsparken så tänker jag inte för ett ögonblick på Covid-19-eländet som annars dominerar och fördunklar vardagen. Det är skönt med ljuspunkter i tillvaron.

 En stilla februaridag i Stadsparken,


torsdag 28 januari 2021

Ännu ljusare tider stundar

 Så har jag då fått min andra spruta.

Efter att igår ha fått covid -19-vaccination nr. 2 så vågar jag mig på dagens rubrik. Det känns i alla fall hoppfullare. Nu hoppas jag att D oxå snart blir vaccinerad så att vi kan träffas igen. Jag längtar efter samtal, fikastunder och gemensamma måltider med god mat och dryck .

torsdag 21 januari 2021

Ljusare tider stundar

Förutom  att jag fått min första covid 19-vaccination ( vaccination nr. 2 nästa vecka ) och att Donald Trump nu är avförd från den politiska scenen så fick jag igår ytterligare en påminnelse om att vi går ljusare tider till mötes. Detta då det utanför mitt fönster pågår beskärning av Stadsparkens träd. Min tillvaro är inte speciellt händelserik så det gäller att ta vara på det som ändå bjuds.

Här pågår beskärning av Stadsparkens träd.

 

måndag 11 januari 2021

Normalt

Utanför mitt fönster ståtar Stadsparken i vinterskrud.
Inte mycket är normalt i dessa dagar, men idag dök det upp nåt högst normalt, snö i januari, och genast blev tillvaron lite ljusare.

 

söndag 10 januari 2021

Ett ljus i tunneln

 

Så har jag då fått min första dos.

Många torde vi vara som vill se ett ljus i tunneln i dessa dagar. Jag tyckte mig se det i tisdags, på Trettondagsafton, då jag fick min första dos av covid-19 vaccin. Då kändes det för första gången på länge påtagligt möjligt att detta lömska virus äntligen ska kunna betvingas. Om än inte utrotas så i vart fall hanteras med vaccinets hjälp. 

Bara nu vaccinationsplanerna löper på som tänkt så ska vi väl ändå inom en snar framtid kunna gå en, om än ny och annorlunda, normal tillvaro till mötes. En tillvaro som innebär att D och jag kan träffas igen. 

Med såna tankar i sinnet så känns allt genast mycket bättre.