Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.
När jag tittar ut en morgon som denna så känner jag mig inte alls modfälld för att det är höst. Nej hur skulle jag kunna vara modfälld när jag ser en blå himmel och en sol som dansar över gräsmattorna. Men, när jag öppnar fönstret för att ta några bilder så känner jag av det som D nyss ropade till mig: " Det är nollgradigt ute"! Nu förstår du vad jag menar med rubriken.
Solen dansar över gräset och ger en lätt smekning till tegelmuren.
Höstfärgerna gör sig riktigt bra mot den blå himlen.