Bloggen 11 år

Så här vill jag minnas vårt älskade Getingstorp. 
Välkomnande och inbäddat i ljuvlig grönska. 
Med en blå himmel där ovan.

Idag är det elva år sedan jag startade min blogg. Elva underbara år med D här på Getingstorp. Väl dokumenterade  på bloggen dessutom. Som du säkert noterat har bloggen gått på sparlåga på sistone. På sparlåga liksom jag. Jag tycker ändå att det så här på 11-årsdagen finns anledning att salutera bloggen som jag startade när vi flyttat hit till Getingstorp. 

Så här skrev jag då i min profil:  " Vi beslutade oss under 2007 för att helt växla spår i livet och flyttade ut på landet. Till Lekeberg, i mars 2008 . Där hittade vi vårt drömställe, Getingstorp i byn Södra Folkavi. En underbar miljö väl lämpad för eftertanke och reflektioner. Ja, en miljö väl lämpad att leva i."  Och nog har vi levt här allt. Ett alldeles underbart liv. 

Eftersom jag inte med nån enkelhet kunnat röra mig ute i samhället och träffa nya människor så har bloggen betytt extra mycket för mig då den blivit en viktig kontaktyta med världen utanför Getingstorp. Under åren har jag fått ett antal bloggkompisar som jag upplevt som mina vänner fastän jag aldrig träffat dom i r l.

Med stigande ålder och allt större svårigheter för mig att ta mig fram så är det dags för nästa fas i livet där Getingstorp inte längre kommer att ingå. En fas som nu är på planeringsstadiet och förhoppningsvis hittar sin slutgiltiga form under nästa år. En fas som nog många av oss skjuter framför sig i det längsta, men som inträder vare sig vi vill eller inte. Att bli allt mera hjälpberoende är svårt då de dagliga besluten inte längre ligger i mina egna händer.

En annan avgörande orsak till att vi inte kan bo kvar på Getingstorp är att det blir allt tuffare för D att klara av att  ensam sköta allt.  Allt är dessutom väldigt mycket. Förutom Gubbe, hund och katt så ska hon ensam sköta och underhålla en fastighet med ett flertal byggnader och en trädgårdstomt på närmare 5000 kvm. Att hon klarat det under de elva år vi bott här är smått osannolikt. Men ändå inte, för den D jag känner hon klarar allt. Hon behöver få stanna upp nu och inte dagligen omges av "måstegörasysslor". Det mår vi båda bra av.

Livets höst är alltså kommen och nu gäller det att fylla den med det bästa av innehåll. Nytt innehåll. Att bo kvar på vårt älskade Getingstorp ter sig i detta läge inte längre möjligt så nu kommer en tid av att välja bort och välja till och att göra de rätta valen i rätt tid. Det är ingen enkel ekvation att få att gå ihop, men icke desto mindre ska valen göras. D och jag är rätt duktiga på att hantera förändringsprocesser så vi ska nog klara den här oxå.

Vi får se när jag härnäst dyker upp på bloggen. 
På återseende! 

Förmiddagspromenad

Idag tog jag elmoppen och följde med Nelson och D på deras förmiddagspromenad. Jag kunde inte följa med hela rundan då en liten bropassage i skogen behöver lagas. D ska ta med sig virke och laga den del som är trasig så att jag kan klara bropassagen med elmoppen.

Här startar promenaden.

 

Nu lämnar vi vår egen lilla trygga väg.

 

Större väg men inte speciellt tungt trafikerad.

 

Nelson har mycket att undersöka längs vägen.

 

Fölungen har inte sett mig förr så jag blir noggrant studerad.

 

Södra Folkavi heter vår lilla by.

 

Långbent krabat med livet framför sig.

"Porträtt"av Steve i Nerikes Allehanda

Idag var ett reportage om mig i Nerikes Allehanda. Journalisten som skrivit reportaget hade läst min blogg och hon tyckte att den var intressant och ville göra ett "porträtt" av mig så här 10 år efter min stroke.

Jag bad om lite betänketid. Tidigare när jag drev olika frågor i jobbet så var en tidningsartikel då och då ett bra hjälpmedel. Idag är det annorlunda då jag lever ett lugnare och mera tillbakadraget liv. Nu vill jag vara och verka i bakgrunden. Men när jag tänkt en tid så sade jag OK till artikeln som jag tycker på ett bra sätt beskriver min/vår situation. Jag känner igen mig själv när jag läser artikeln och bättre betyg kan väl inte ges.

Jag brukar läsa tidningar på nätet men idag var papperstidningen av NA roligare då reportaget om mig var ett 2-sidigt uppslag. Dessutom flera bilder och mera text, bl. a. ett avsnitt vad jag tycker om ADHD, om Grekland och om att bo nära en flygplats. Så här tycker jag:

- ADHD
När jag 2000 hade i uppdrag att se över kriminalvården för ungdomar i fängelse upptäckte jag att många hade ett neuropsykiatriskt funktionshinder. Den vanligaste diagnosen var ADHD. Forskare hade känt till kopplingen mellan den här typen av diagnoser, missbruk och kriminalitet men inget hade gjorts. Vi måste lära oss att se de här barnen tidigt så att vi kan ge stöd och ta tillvara deras kunskaper och gåvor. Lika lite som jag vill hamna i facket ”strokepatient”, lika illa tycker jag om att de här ungdomarna stämplas som ”jävla busungar”.

- Grekland
I 30 års tid åkte jag dit. Nu har jag kontakt med många svenskar där via bloggen. Det har varit intressant nu under den ekonomiska krisen, när media utmålar alla greker som fifflare och svartjobbare. De som bor där ser också något annat, något vackert, vänligt och trivsamt .

- att bo nära en flygplats
Första gången ett fraktplan gick in för landning blev det alldeles mörkt i köket, men vi har vant oss. Vi kan sitta i växthuset, titta upp genom taket och vinka: ”Där åker de till Grekland, men vi har Grekland här, med grekisk sallad, retsina och ouzo”.

Dessutom personfakta:
Namn: Steve Ericsson
Ålder: 61
Bor i: Getingstorp, Södra Folkavi
Familj: Gift med Brith Inger som har två barn, Sara och Marcus, och två barnbarn, Alice 3 och Erik 5. I familjen ingår även hunden Nelson och katten Sigge.
Yrke: Verksamhetsutvecklare
Aktuell: 10 år efter stroken. Bloggar på http://stevereflekterar.blogspot.com/

Vår på riktigt

Ja, vår på riktigt är det när jag kan ta elbilen och själv åka ner till postlådan och hämta dagstidningen. Inget vackert, prunkande foto men ändå en ljuvlig bild där delar av vår lilla by Södra Folkavi kan ses.Två stolar vid söderväggen och en kopp glögg kommer att bidra till några underbara timmar på vårt Getingstorp denna dag.

Getingstorp från ovan

Här är några bilder från förra söndagen då D nyttjade en av sina 60-årspresenter och var uppe på en timmes flygtur här över våra hemtrakter och över Örebro. Det är intressant att se sitt hem så här från ovan. Fotot ovan visa stora delar av vår hemby Södra Folkavi. Inte besvärande tätbebyggt direkt. Nej, befriande öppet.Vackert dessutom.
Fotot ovan och de två nedan visar vårt Getingstorp ur lite olika vinklar.

Nya perspektiv

D har ju fyllt 60 och firats grundligt. Igår nyttjade hon en av presenterna, flygtur över omgivningarna. Det innebar bl. a. möjligheten att se Örebro slott från ovan.

Självklart blev det också bilder av vår hemby Södra Folkavi och förstås även av vårt älskade Getingstorp. Dessa bilder återkommer jag med.

2:a advent och Öppet Hus.

Idag bygger vi vidare på den tradition vi startade i fjol. Vi har Öppet Hus för alla grannar i vår by Södra Folkavi. Vi bjuder på glögg, julmust och diverse tillbehör.

Det ska bli roligt att återigen träffa alla så vi hoppas på god uppslutning. Jag har inte stenkoll på hur många som bor i byn men vet i alla fall att vi i fjol var 29 personer.

Även om byn är liten så blir det inte så ofta alla bybor träffas. Senast var i somras då sommarboende Gunvor bjöd in alla till söndagskaffe. Annars blir det mest att vi morsar på varandra när vi möts på väg någonstans. För oss som nykomlingar i byn så är det här ett bra sätt att få kontakt och lära känna våra grannar lite mera.

Nära att Öppet Hus blev inställt

I fjol hade vi Öppet Hus för alla våra grannar i Södra Folkavi den 2:a advent. Så har vi också planerat i år men så nära det var att vi fått ställa in. I söndags när vi skulle åka runt och lägga inbjudan i postlådorna så upptäckte vi att det droppade vatten från taket nere i hallen. Vattenläcka, vattenskada - hemska tanke. Nödgas vi att riva innertaket eller vad ? Har nu haft rörmokare på plats och en liten läcka i en koppling hittades. Så gynnsamt placerad och lätt åtgärdad att vi inte behöver riva taket. Alltid något. Dessutom visade sig att vår just nu dåliga vattentillförsel beror på en icke fungerande hydropress. En ny är nu beställd och ska installeras snarast. Vi får hålla tummarna för att den upptäckta vattenläckan är den enda och och problemet därmed ur världen. Rörmokaren ska göra en ny kontroll vid hydropressbytet.

Sammantaget gör detta att vi ändå känner oss trygga med att ha vårt Öppet Hus som planerat den 2:a advent. Inbjudan kommer förstås något sent. Inträffar inget oförutsett ska den finnas i postlådan senast på lördag och vi hoppas på att få se alla våra grannar som gäster den 2:a advent.

Best things in life are free. That´s why I live in Södra Folkavi.

Varje dag när jag hämtat morgontidning eller post så stannar jag till med min elmoppe på återvägen för att njuta av den underbara utsikt som du ser på bilden. Jag kan sedan sitta tyst en lång stund och bara njuta av tillvaron. Den här bilden har jag inetsad i min hjärna så att jag kan framkalla den närhelst jag känner att stunden behöver lysas upp. En utmärkt medicin för att undantränga ev. dystra tankar. Tänk vilken ynnest att få bo i denna omgivning.