Själen sitter inte i kostymen

Två år tog det att kläcka dessa ideer.

Det skandalomsusade vårdbolaget Carema  byter namn. Då kastar man av sig den smutsiga byken och tar på sig nåt fräschare. Man vill ha en nystart där inte företagsnamnet hela tiden kopplas samman med något negativt. Varje dag ska räknas. Räknades inte varje dag på Carematiden? Det nya namnet är därför Vardaga. När man ändå är igång byter verksamheten för funktionshindrade oxå namn. Från Orkidén till Nytida.

Frågan är om det hjälper. Allra helst med tanke på val av nytt namn. Man har slitit med namnfrågan i två år och från 100 ursprungliga namnförslag kommit fram till det föga lyckade Vardaga.  Varför går mina tankar till Vårdaga?  Vad står Vardaga egentligen för? Nu är det upp till bevis.
Mitt förtroende för Carema är i vart fall fortsatt lågt. Även fast man byter kostym.

Privata fängelser

   

I USA drivs allt flera fängelser i privat regi. En liknande utveckling sker i Storbritannien.  Att driva verksamheter i privat regi är förstås inte i sig förkastligt men jag tror inte på vinstdrivande verksamheter när det gäller omhändertagande av människor. Det må vara i fängelser  eller som ofta i Sverige i äldreboenden, olika typer av assistansföretag för funktionshindrade etc.

Drivkraften att tjäna så mycket pengar som möjligt torde ligga till grund mycket av vårt nuvarande välstånd,  men penninghunger har oxå en benägenhet att locka fram de sämsta hos oss människor. Girighet och egoism finns alltid vilande runt hörnet så det gäller att vara på sin vakt för att  inte slukas av Mammons käftar.

Carema - en uppvisning i vidrigheter

Dert synes inte finnas någon hejd på hur profitintressena fått styra några av de de privata vårdbolagens äldrevård. Just nu läser jag om ännu ett avskräckande Caremaexempel där personalen uppmanas att tävla i sparsamhet:
- ”Som en liten tävling varje månad – se vilken avdelning som legat på minst kostnad".

Jag mår illa när jag läser detta. Ja, det går så långt att jag börjar känna skam för att tillhöra människosläktet. Finns det ingen gräns för människors profithunger?
Att "gå över lik" betraktas som en bedrift och premieras. Fy fan så vidrigt!

Företag som Carema tar fram det sämsta hos oss människor och drar oxå skam och vanära över övrig privat verksamhet inom vårdsektorn.

Nu är det ju, tack och lov, inte så att alla privata verksamheter är förkastliga. Det finns exempel på privata vårdbolag som vinnlägger sig om god omvårdnad av hög kvalitet. Dessa företag gör oxå vinster (rimliga) men inte på vårdtagarnas bekostnad utan genom att göra ett bra jobb och blir därför attraktiva att köpa tjänster av.

Så rätt rubrik jag hade

För några dagar sedan skrev jag ett inlägg om vårdbolaget Carema med rubriken "pengajakt förblindar".
Nu visar det sig att jag hade mera rätt än vad jag då visste. Allt handlar uppenbarligen bara om vinstmaximering, till varje pris. Att den typ av skatteupplägg som redovisas i artikeln är möjligt övergår mitt förstånd . Med såna möjligheter att slippa skatt, helt lagligt, så lockas ju just pengajagande lycksökare till alla branscher där möjlighet finns. Felet ligger inte hos de som nyttjar systemet utan hos de som skapar systemen och därmed möjliggör dessa avarter av företagsamhet.

Pengajakt förblindar

Det skandalomsusade vårdföretaget Carema belönar sina chefer med bonus när dom lyckas göra vinst på att vanvårda de som bor på deras äldreboenden.
Carema skulle lika gärna kunnat heta Careno.

Att privata företag finns inom vårdsektorn är i sig inget konstigt. I många fall är denna nya konkurrens på ett tidigare monopolområde positiv och leder till så väl lägre kostnader som bättre kvalitet.

Nu ska kanske inte allt skyllas på vårdföretaget då det ju även finns en skyldighet hos den kommun som upphandlar att ha kontroll på vad man betalar för. Det räcker inte med att förlita sig på att personal eller boende och deras anhöriga slår larm om brister i verksamheten. Kommunen måste oxå ha bra rutiner för kontinuerlig uppföljning av sina verksamheter.Hela tiden stämma av det skrivna avtalet mot den verksamhet som faktiskt bedrivs. Att upphandla en tjänst innebär på intet sätt att man är fri från ansvar.

En risk när media beskriver vårdskandaler som denna är att gemene man bara läser in något negativt i privata alternativ. Privata alternativ som förstås eftersträvar en vinst. Så enkelt är det förstås inte. Det duger inte att säga, "det var bättre förr".

Nej, jag såg inte gårdagens TV-inslag i "Dokument inifrån".
Ja, jag tycker generellt illa om bonusprogram.