Idag är det dags för mig att för första gången denna vinter kliva ur vinteridet. Senast jag var ute för någon form av göromål var för tre månader sedan. Den 10 december i fjol var jag till min frisör. Nu är det dags för frisörbesök igen. Snön har nu smält så pass att jag klarar av att gå på grusgången ut till vår övre parkering. Lyckligtvis så har D putsat till mig vid några tillfällen i vinter. Annars hade jag nog kunnat misstas för en nyvaken björn nyss kommen ur idet.
Nu vill jag bli klippt så där befriande vårkort.
Tänk så lite som behövs för att jag ska tycka att just idag är en höjdpunkt i tillvaron.