Läser i ST Press att SIDA för att klara sin budget inför resestopp, stopp för nyanställning och kompetensutveckling.
Hur ska SIDA kunna bedöma ett projekt man avser stödja eller stödjer om man inte på plats kan träffa ansvariga och få möjlighet att följa verksamheten? Ja, det är den fråga jag allra först ställer mig inför en sådan åtgärd.
SIDA har ju tidigare blivit blåsta av mindre nogräknade biståndsmottagare så vad kan då inte hända nu. För mig är en åtgärd som resestopp för en organisation som SIDA liktydigt med att man lägger ner verksamheten.Tekniken kan underlätta det mesta i vårt arbete idag när kontakt kan hållas via mail, telefon och videokonferenser men det kan aldrig bli detsamma som att på plats möta människor och på plats se vad som görs.
Jag har själv ansvarat för SIDA-projekt och vet därför av egen erfarenhet hur avgörande det är att på plats kunna följa en verksamhets utveckling för att kunna ta rätt beslut.
Stopp för nyanställning under en tid är begripligt. Stopp dessutom för kompetensutveckling gör ju inte vardagen ljusare för dom som nu är anställda och andas liksom resestoppet desperation. Kompetensutveckling synes i stället behövas då personalen nu ska kunna bedöma biståndsprojekt utan att besöka landet, träffa ansvariga och se verksamheten. Hur gör man detta ? Lite mailkontakt, sen så pytsar vi sedan ut några miljoner eller... ? Jag befarar att dessa desperata åtgärder kommer att kosta mera än de smakar.