Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.

torsdag 10 november 2011

Hybris av Juholt

Nu tar Håkan Juholt till brösttoner.Jag får nästan en känsla av att det är Gud Fader som talar när Juholt kräver mera respekt för Socialdemokraterna.

Jag sympatiserar inte på något sätt med Sverigedemokraternas politik men tycker ändå att det vilar ett löjets skimmer över att Juholt inte vill stå på samma sida som SD i partiledardebatterna. Menar Juholt att SD inte ska få medverka eller ska Jimmie Åkesson stå i en bur i ett hörn skild från alla övriga partiledare? När SD nu i allmänna val erhållit så många röster så att dom platsar i Riksdagen så får väl oxå Socialdemokraterna ta konsekvenserna av detta.

Att kräva att ett demokratiskt valt parti ska negativt särbehandlas på något sätt är väl ändå att inte visa respekt för den demokratiska valprocessen. Det är farligt om politiker och politiska partier gör sina alldeles egna tolkningar av företeelser som respekt och demokrati.

Cirkusen har börjat

Så är då presidentvalskampanjen i USA igång. Texasguvernören Rick Perry kommer i den republikanska debatten inte ens ihåg vilka tre departement han lovat lägga ner.

Det här blir säkert en klassiker som platsar i mitt inlägg från tidigare idag om minnesvärda grodor. Precis som jag där påstod så är grodorna lika frekventa när mikrofonerna är on som när makthavarna tror att dom är off. På tal om off, hur länge är Rick Perry med i racet?

Skrämmande uppgivenhet av samhället

Allt fler unga går på aktivitetsersättning, tidigare förtidspension, enligt en aktuell rapport till Socialförsäkringsutredningen.

Visst, jag är medveten om att många unga p g a bristande utbildning och medicinska problem har svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Jag har själv nära kunskap om ungdomar som hamnat i denna omöjliga sits och kommit i kläm i systemet. Ofta ställs krav på en nivå som de inte klarar av och ofta är flera myndigheter/aktörer inblandade. Aktörer som inte kan stava till ordet samverkan.

Ungdomar i denna bekymmersamma situation har vare sig ork eller förmåga att på egen hand slå sig fram och upplevs till slut som "hopplösa fall" som då sätts på aktivitetsersättning och mer eller mindre överges. Det innebär att de kommer allt längre bort från möjligheten att någon gång få en meningsfull sysselsättning. Detta trots att syftet är det motsatta.

Rapporten visar att låg utbildningsnivå, arbetslöshet och dåliga uppväxtvillkor alltför ofta leder till förtidspension. Men den formella orsaken är många gånger en medicinsk, psykiatrisk diagnos. Hela 73 procent av ungdomarna har sådana diagnoser, bland annat autism, adhd och Aspergers syndrom. Varför ska dessa diagnoser innebära "förtidspension"?

Att ha en sådan diagnos innebär ofta att du har svårigheter att klara av ett vanligt arbete, att klara av vardagliga rutiner. Men, det innebär oxå att du har andra gåvor och kunskaper som rätt använda skulle kunna innebära en meningsfull sysselsättning.

Detta kräver dock att det finns kunskap om dessa diagnoser hos de personer som arbetar med att försöka hjälpa ungdomarna och att det oxå finns en sådan kunskap på t ex den arbetsplats där ungdomarna får prova på ett arbete eller får en praktikplats. Finns inte denna kunskap och förståelse hos omgivningen så kommer dessa ungdomar att stapla misslyckanden på varandra och snart har de då hamnat i "hopplösafallfacket". Vad det i förlängningen kan leda till vet jag alltför väl efter att ha arbetat 36 år i Kriminalvården, varav lång tid med just ungdomar och de senaste 10 åren särskilt med fångar med neuropsykiatriska funktionshinder.

Jag blir både upprörd och bedrövad av att ungdomar i Sverige på detta sätt kan överges.

Grodor att minnas

I denna artikel i DN så har listats uppmärksammade uttalanden från makthavare. Uttalanden som dom gjort när dom trott att mikrofonerna varit avslagna.

Visst är det mycket korkat och minnesvärt som sagts men jag tycker nog att mycket av det som sägs när makthavarna vet att mikrofonerna är på är minst lika uppseendeväckande och korkat.