Tack för maten

Jag är som du säkert vet bortskämd med god mat av det mest varierande slag. D har alltid något gott att bjuda mig på, inte sällan nåt som jag aldrig förut ätit. Jag vet dock att hon gärna vill att jag hittar nåt nytt recept så att hon inte alltid måste tänka på nästa måltid. Särskilt då till helgerna.
Jag har därför skapat en RECEPT-mapp där jag sparar  spännande recept jag hittar. Den har jag indelat efter länder. Igår fick jag lägga till ett recept i Koreamappen efter att jag läst att min bloggkompis BP ätit en koreansk rätt som jag aldrig hört talas om. Vi äter ju inte kött så därför googlade jag på en vegetarisk variant av rätten och hittade Bimbimbap med sesamstekt tofu. En helt ny och spännande matupplevelse som smakade utsökt. Så igår fick jag säga Tack för maten! till både BP och D.

Det är inte ofta det serveras koreanskt på Getingstorp.

Det här med traditioner

Idag är det lutfiskens dag. Lite väl tidigt eller mycket för sent kan jag tycka eftersom vi äter lutfisk en gång per år och då på Nyårsdagen. Det är "bomull för magen" efter alla helg- och festmåltider. Nyårskonserten från Wien och sedan lutfisk, då är det ingen tvekan längre. Ett nytt år ligger framför mig. Om 63 dagar så är vi där.

Nej, jag har inte sett nyårskonserten på TV i alla år sedan 1959 då den började direktsändas . Det är en tradition som D och jag skapat.  Tidigare var jag mera intresserad av nyårsbackhoppningen från Garmisch- Partenkirchen som oxå började TV-sändas 1959, men gick i graven 2006.

När jag skriver detta inlägg så slås jag av hur jag kryssar mig fram mellan ytterligheter. Det är lite av charmen med bloggen. Att  ibland inte ha en aning om vad inlägget ska handla om, men likafullt få till nåt. Om än inte kristallklart så ändå inte helt obegripligt.

Lutfisk, nyårsdagen 2014.

Mystik över Närkeslätten

När D och Nelson går på nån av sina dagspromenader så brukar D ibland ta några foton som jag kan använda här på bloggen. Mitt fotoområde är som ni vet begränsat så det känns bra att kunna bjuda på lite variation ibland. 

Igår lovordade jag den fina hösten, men i rättvisans namn ska sägas att det inte är varje dag som solen lyckas tränga igenom molnen. Då och då ser det ut som på bilderna nedan.

Lite mystik vilar det allt över denna bild.

Där i skogsgläntan kan man se Getingstorp vid klart väder.

Närkeslätten.

Nelson älskar promenader
med matte.

Mera mystik.

Sigge föredrar att vara inne med mig.
Det vill jag i a f tro.

Läckerheter

Om c:a 8 månader kan jag glädja mig åt
kaprifol och lavendel längs jordkällarens tak. 
Men, först löjtnantshjärta och tulpaner .

Hösten överraskar positivt i år. Ljusa och solfyllda dagar i den här omfattningen var det länge sedan jag upplevde i oktober. Må det hålla i sig länge till. Oktober och november blir ju så mycket uthärdligare då. När sedan december kommer så plockar vi fram andra ljus att lysa upp tillvaron med.

Om 8 månader är här intensivt blått och grönt.

D pysslar med lite av varje i köket när odlingssäsongen nu är till ända och skörden är intagen. Då gäller det att på bästa sätt ta vara på allt som skördats. Det blir  många läckerheter att förhöja vinterns måltider med. Några av dyrgriparna ser du här nedan.

Inlagd chili.

Ättiksinläggning.

Oljeinläggning med rosmarin.

Tomater under mognad.

Marinerad vitlök.

Trädgårdsavslut

I söndags avslutade D trädgårdssäsongen då hon städade ur växthuset och fick hjälp av Per att lägga plåtarna på poolen.
Igår var det 6 månader sedan vi åt årets första växthusmåltid och om 6 månader är det förhoppningsvis dags igen. Härligt med nåt sånt att länga till.

Idag är det internationella nalledagen.

Nelson gillar att vara ute och jobba med matte.

Plåtarna på efter en usel badsäsong.

Inredningen i växthuset vinteranpassas så smått.

Lugn Agda, det är bara 5 månader till Påsk.

Helgmåltider

I lördags blev det något så ovanligt som middag framför TV:n. Det händer sällan att vi äter så, men i lördags tittade vi båda på V75 så därför fick det bli så.
D bjöd på smörrebröd. En nyhet denna gång var att smörrebröden serverades vart och ett på egen tallrik. Ett med fisk, ett med quornfärsbiff och ett med ost. Det sistnämnda oxå en nyhet. Vi brukar äta smörrebröd ungefär var tredje månad, alltså med samma intervall som vi förr besökte Köpenhamn.

Smörrebröd med tillbehör.

Igår  lagade D en vegetarisk moussaka, den godaste moussaka jag någonsin ätit. De du!

Den moussakan får D gärna bjuda på igen.

Ännu en temadag

Garfield är en känd pastaälskare.

Idag är det Världspastadagen. Nej, jag ska inte äta pasta idag. D har  nåt annat i tankarna. Det blir en vegetarisk moussaka.

Sigge äter inte pasta men myser gärna
i min TV-fåtölj.

En gammal klassiker

  D har gjort en ny bukett i hallen.

Det var inte torsdag igår, men lika fullt bjöd D på hemlagad ärtsoppa.Som tillbehör, timjan direkt från trädgården och varm punsch. Det blir inte många gånger per år som jag äter ärtsoppa numera. Annat var det under studenttiden i Uppsala. Då var ärtsoppa och punsch på någon av studentnationerna ett ofta återkommande inslag.

En värmande måltid i höstrusket.

Obegripligt

Obegripligt är det som igår hände på skolan Kronan i Trollhättan. Då känner jag inte för ett av mina vanliga blogginlägg om hur lugnt, tyst och tryggt det är att leva här på vårt Getingstorp. Nej, det får bli något för mig obegripligt idag. En dag då jag inte förstår och mina tankar finns i Trollhättan.

Idag är det internationella moldagen och jag förstår mycket väl att kemi inte tillhörde mina favoritämnen i skolan. Vad är då mol? Ja, fråga inte mig, en förklaring hittar du här.  Klarnar det? I alla fall inte för mig. Kanske kan exemplen nedan klargöra bilden. 

Heureka!

Ännu ett klargörande?

Ibland måste man gå vidare fastän man inte förstår.

Nyheter innebär extraarbete

”Uppgraderar du från Windows 7 eller Windows 8?
Då kommer du att älska Windows 10!” Fan trot.
Men, med tiden så kanske...

Det vimlar av s k  temadagar numera så det finns alltid anledning att fira. Idag är det INTERNATIONELLA CAPS-LOCK-DAGEN.  SYFTET MED DAGEN ÄR ATT VERKA FÖR ETT AVSKAFFANDE AV CAPSLOCK-TANGENTEN ELLER ATT FLYTTA DEN, DÅ DEN LÄTT AKTIVERAS AV MISSTAG VILKET LEDER TILL TEXT SKRIVEN ENBART MED VERSALER. Nej, jag firar inte.

Jag har ägnat förmiddagen åt nåt annat  med datoranknytning  och har laddat ner, installerat och uppgraderat Windows på min dator. Från Windows 7 till 10. Detta innebär förstås mycket extrajobb då jag nu måste lära mig en massa "nyheter". Varför måste även väl fungerande funktioner ändras?
Jag vet, jag kommer med tiden att lära mig allt (?) det nya, men det kommer att ta tid. En vara som jag dock har gott om det närmaste halvåret så jag ska inte ondgöra mig alltför mycket.

Lite av den här varan blir det nog oxå under inlärningsperioden.

Filmsäsong

Nu har filmsäsongen börjat. När möjligheten till sköna kvällar i växthuset är förbi så blir det mys inomhus i stället. Då blir det en film då och då och så ska jag börja läsa de böcker som jag nyligen köpt. Jag ska börja med boken  "Käre ledare: min flykt från Nordkorea".

I söndags tittade vi på en film från ett annat slutet rike, Östtyskland. Jag är fascinerad av hur detta land fungerade som samhälle och ser gärna filmer som beskriver människoöden från det forna DDR och den här gången blev det filmen "Barbara".

Handlingen utspelar sig sommaren 1980. Barbara är läkare och ansöker om utresetillstånd från Östtyskland, men får avslag. Med avslaget följer en kommendering till ett litet sjukhus långt ute på landsbygden. Filmen får betyget  4+ på min filmskala 1-5. En riktigt bra film med andra ord.

En riktigt bra film tycker jag.

Filmer som skildrar livet i ett land som Östtyskland behöver inte innehålla fysiskt våld för att uppfattas som otäcka. Det räcker så väl med det psykologiska spel som skildras för att jag ska känna obehag. Att ständigt vara övervakad av någon, utan att säkert veta av vem och att aldrig veta säkert vem jag kan lita på. Vem är vän och vem är fiende?

Stasis högkvarter i Berlin.

Ministerium für Staatssicherheit , allmänt kallat Stasi, bildades 1950 och blev med tiden en gigantisk övervakningsapparat i DDR.
Vid murens fall 1989 så hade Stasi 91.000 anställda och därutöver 189.000 Inoffizieller Mitarbeiter (IM) - personer som fungerade som ministeriets ögon och öron ute i samhället och som förrådde och angav vänner, grannar, arbetskamrater etc.

I Stasiarkivet fanns uppgifter om de flesta.

                   

Internationellt

Vi äter gärna maträtter med influenser från olika länder. Den gångna helgen blev det grekiskt på fredag, en klassisk svensk räkmacka på lördag och en fiskgryta med portugisisk anstrykning i söndags.

Lördagens räkmacka smakade utsökt.

Under 70- och 80-talet besökte jag Portugal vid flera tillfällen. Minnen av fantastiska fiskrätter bär jag fortfarande med mig.  Särskilt minns jag fiskgrytor innehållande massor av ingredienser. En sådan fiskgryta bjöd D på i söndags.

Söndagens fiskgryta med portugisisk touch. Mums!

Ett annat outplånligt minne från Portugal är fadodrottningen Amalia Rodrigues. Att uppleva henne live på en fadorestaurang i stadsdelen Alfama i Lissabon  och lyssna till hennes ödesmättade fadosång är en av mina mäktigaste musikupplevelser
.

Höstsöndag

Jag passar på att ta mig ut då och då för att få njuta av de sista fina höstdagarna. Igår var en sån dag med strålande sol från en blå himmel. Luften var så där ren och klar så att jag riktigt kunde ta på den. Det enda ljud jag hör är elmoppens framfart på grusvägen. För övrigt är det helt tyst. Vid såna tillfällen tackar jag min lyckliga stjärna för att vi bor som vi gör här på vårt Getingstorp.

På väg för att hämta morgontidningen möter jag en sol 
som sakta söker sig fram i det frostnupna gräset.

Klar och ren luft möter mig längs vägen. 
Dessutom helt tyst. 
Inte ett ljud.

På väg hem efter morgonturen till postlådan.

Jag ser förändring varje gång jag är ute.

Hemma igen.

Nu går D:s nya rabatt till sin första vintervila.

Getingstorp i höstskrud.

Bänken i rosenbersån får oxå flytta inomhus nu och
återkomma om ett halvår.

Lite grekiskt

Att jag är torsk på Grekland har du som
läser min blogg säkert förstått.
Det vet även barnbarnen Erik och Alice
 som hade dessa med till mig från Greklandsresan.

Ouzo är en perfekt inledning
på en grekisk måltid.

I fredags hade vi anledning att fira. Det blev då en grekisk middag. Inte konstigt då jag älskar det enkla grekiska köket. Jag påmindes då oxå om att det i torsdags var Fetaostens dag. Den 15 oktober 2007 beslutade EU att Grekland har ensamrätt på namnet Feta, vilket innebär att all ost som numera heter Feta är från Grekland. 

Denna grekiska rätt á la D bjöds jag i fredags.
Rätten föregicks av en ouzo och
till maten blev det grekiskt rödvin.

SUB (Skyddad Ursprungsbeteckning) eller på engelska P.D.O. (Protected Designation of Orgin) innebär att ost som bär namnet Feta måste vara producerad och packad i Grekland och framställd i enlighet med det traditionella receptet.Fetaost är en av världens äldsta ostar och numera firas alltså Fetaostens dag den 15 oktober varje år.

Detta är Systembolagets hela utbud av grekiskt rödvin.

Mera Sigge

Att Sigge får många inlägg är naturligt då jag gläds varje dag åt att han är åter i familjen.

När TV-fåtöljerna är upptagna så kan han tänka sig
 att slappa en stund i sitt korghus.

Förr och nu

Jag kommer väl ihåg mig själv i den första bilden.
Att jag inte sällan hade finbyxor och finskor i s f
fotbollsdito var inte så uppskattat.

Har jag inte redan upptäckt att tiderna förändras så finns det bloggar som kan hjälpa mig. Jag tycker att det är fascinerande att följa utvecklingen genom jämförelsen "förr och nu". 

Eftersom jag är uppväxt på bensinmack på 50- och 60-talet så intresserar mig gamla mackar. Nämnas kan att jag  mitt mackintresse till trots är ointresserad av bilar och motorer. En blogg jag följer just för mackarna är IMPERIAL58. Via den så dyker då och då oxå upp bloggar som bjuder mig på andra jämförelser som ligger inom min intressesfär. 

Du som läser min blogg vet antagligen att jag i mitt "tidigare liv" var mycket intresserad av skor, en skofreak m a o. 

Detta intresse förde mig idag till Larssons Blogg, en blogg med den lovvärda devisen "Först med det gamla - sist med det nya". Där hittade jag en annons från en tid innan skor blev en "slit och släng-vara".

Sigge

Vill bara tala om att Sigge mår bra och vi myser inomhus tillsammans. Vi är överens om att vi förblir i ide nu och tittar ut till våren igen.

Förmågan att njuta har han inte tappat. 

Tveeggat

När jag tittar ut en morgon som denna så känner jag  mig inte alls modfälld för att det är höst. Nej hur skulle jag kunna vara modfälld när jag ser en blå himmel och en sol som dansar över gräsmattorna. Men, när jag öppnar fönstret för att ta några bilder så känner jag av det som D nyss ropade till mig: " Det är nollgradigt ute"! Nu förstår du vad jag menar med rubriken.

Solen dansar över gräset och ger en lätt smekning
 till tegelmuren.

Höstfärgerna gör sig riktigt bra mot den blå himlen.