Svaret på rubricerade fråga torde delvis kunna finnas att få i ärenden som EU-politikernas pensionsfonder. Det är väl ändå så att huvuddelen av våra politiker är hedervärda människor som bygger sin politikergärning på engagemang och övertygelse. Som annorstädes i samhället så finns emellertid alltid en svans som mera bygger sin gärning på egofixering och girighet och denna svans drar förstås skam och vanära över hela politikerkåren.
Varför säger ingen av alla hedervärda politiker ifrån på skarpen och offentligt fördömer ageranden som i detta ärende? Är det så enkelt så att man inte kan/vågar av rädsla för att vara rökt som politiker och inte längre få delta i gemenskapen ?
EU-politikernas hårt kritiserade pensionsfond förlorade över en miljard i ett gigantiskt pyramidspel.
Men i stället för att sänka pensionerna tvingas skattebetalarna betala notan.
I går hoppade Folkpartiets Olle Schmidt av fonden – sedan journalister börjat ställa frågor.
Pensionsförsäkringen ger i dag politikerna upp till 33 000 kronor i månaden – ovanpå den vanliga pensionen.
Genom åren har en rad svenska politiker gått med i systemet, som EU:s revisionsrätt tvivlar på över huvud taget är lagligt.
Bland andra Maj-Britt Theorin och Maj-Lis Lööw från Socialdemokraterna och Per Gahrton från Miljöpartiet kan i dag kvittera ut upp till 22 000 extra kronor i månaden som tack för sina år i Bryssel.
Vi kan väl ändå konstatera att den ekonomiska krisen inte når alla. Riktigt illa är det när den inte når de människor som på olika sätt är med och tar de beslut som ska ta oss ur krisen. Man kan väl påstå att beslutsunderlaget på detta sätt är bristfälligt.