18 år av kärlek

Det här inlägget är något försenat, men bättre sent än aldrig.

Glassmycket i asken fick D av mig som
bröllopsdagsgåva i år.

Bröllopsdagen är  viktig för oss att fira. Det är nu 18 år sedan den där oförglömliga dagen i Boteå kyrka, den 26 maj 2001. Då visste vi inte vad som skulle hända på dagen en månad senare. Då, den 26 juni, befann jag mig på jobbet i Eskilstuna och fick den stroke som för alltid kom att förändra tillvaron för oss.  Så i stället för att avsluta pågående packning inför den planerade smekmånaden så fick D hasta iväg till Akademiska sjukhuset i Uppsala för att få beskedet att det var målfoto att jag överlevt. Men, vi har efter detta klarat av att navigera oss fram mellan alla "grynnor och skär" och tycker själva att det är en bedrift vad vi åstadkommit under dessa 18 år.