Nelson och Sigge

Du som återkommande läser min blogg har förstås inte undgått att vi har en hund som heter Nelson. Han är en bullmastiff. En go kluns på c:a 60 kilo som är lika egensinnig som sin lillebror Sigge som är en brittisk korthår.

Nelson älskar att slappa i solen på sin bänk ute i glasverandan.

På sommarpromenad med matte.

Sigge slappar gärna i mattes 
Howard/TV-fåtölj.

"Nu vill jag komma in". Husse brukar se mig
från sin plats i köket.

Av förklarliga skäl så är det D som sköter Nelson och går på hans dagliga promenader. Hon har, nedanstående nedslående dressyrschema till trots, gjort en mycket klok hund av honom. Han gör som vi säger, det tar bara lite längre tid ibland. Om man säger så.

Så här lätttränad är en mastiff.

Kompisbesök

Nelson  har i några dagar haft sin kompis Falki från hunddagiset  boende hos oss. Som alltid är det fascinerande att se hur hundar bekantar sig med varandra. Efter en första intensiv hälsningsritual under överinseende av D och mig så var alla ev. frågetecken uträtade och all tid kunde ägnas åt mysig samvaro.

Förutom att Nelson  haft en kompis hemma hos sig så har Falkis besök oxå inneburit  att Sigge fått en ny varelse att hantera i sin vardag. Även det har gått utmärkt. De har visat varandra vederbörlig respekt och alla relationsproblem har därmed kunnat undvikas. 

D känner Falki sedan tiden på cityHund och hade berättat för mig att Falki är en mycket snäll och klok hund som skulle kunna gästa oss utan problem. Det visade sig vara helt riktigt då Falki på ett underbart sätt smält in i vår familjesamvaro. Han visade sig vara just så gladlynt, vänlig, nyfiken, lekfull och orädd som rasen isländsk fårhund beskrivs vara. En riktigt trevlig ny bekantskap tycker jag. Tack för besöket Falki!

Falki och Nelson hemkomna efter långpromenad i skogen.

Kompisarna vilar ut i Nelsons soffa.

Falki får gärna dela  soffa med mig

Falki verkar vara en just kompis.

Oj då, är Nelson arg.

Ingen fara, gäspade bara.

Det är mysigt med kompisbesök.

Mys!

Mera mys!

Sigge och Falki har också bekantat sig med varandra.
 Inga problem.

Som sagt, inga problem.

Sigge har sin matplats en våning upp i köket. Lugnast så när det
finns hundar i huset.

Min kompis Sigge

Sigge sitter på byrån i glasverandan och väntar.

Idag när D och Nelson är lediga från jobbet så tar dom sovmorgon. Det innebär att Sigge och jag är först uppe. När jag tar elmoppen och åker för att hämta tidningen så sitter Sigge i glasverandan och tittar efter mig. När jag kommer tillbaka så sitter han troget kvar och väntar.

Sigge har ännu inte varit ute och möjligen är det så att han aldrig vill gå ut. Igår när D kom hem efter att ha varit och veckohandlat så fick ytterdörren stå öppen när hon bar in varorna. Sigge såg förstås detta och blev intresserad. Han gick och ställde sig på tröskeln och tittade ut men pep fort som tusan in när han förstod att han riskerade bli utestängd om han gick ut på trappan.
Vi har provat att ha honom med ute i koppel, bl. a. i växthuset, men kunnat konstatera att han inte gillar att vara ute. Vi gör nu så att han själv får bestämma om han vill gå ut eller inte. Sigge är av rasen brottisk korthår, en ras som är väl anpassad till livet som innekatt.

Vår förra katt Buddha, oxå brittisk korthår,  gillade att gå ut sedan vi flyttat ut på landet. Dock lämnade han aldrig tomten. När vi bodde i lägenhet i stan gick han inte ens ut i trapphuset om dörren var öppen.

När jag kliver ut på trappan lyser dessa små 
skönheter upp mitt blickfång.

Kompisar

När Nelson tar sig en eftermiddagslur i "sin" soffa, den enda möbel han får vistas i, så vill inte Sigge vara sämre. Då lånar han fotpallen för att kunna ligga nära, utan att vara alltför nära.

Bästa kompisar

Nelson vet att han bara får vistas i en enda möbel, denna hörnsoffa på övervåningen. Där ligger han på nätterna och tar sig även dagtid en tupplur då och då. Sigge har tagit fotpallen som tillhör soffan till sin så nu kan dom ligga och vila tillsammans på var sin "egen" möbel.

Så bra det gått för Nelson och Sigge att bli bästa kompisar och respektera varandra. När Sigge kom till oss för två månader sedan så var han väldigt reserverad/rädd för Nelson som ju måste ha tett sig skrämmande stor för en liten kattunge. Nelson å sin sida , han förstår aldrig att han är stor och därför kan verka skrämmande. Han älskar t ex att sitta i mattes knä. Han ser sig bara som den snälla och goa hund han faktiskt är. Men visst, han kan också säga ifrån när nåt oönskat dyker upp. Är man en bullmastiff så är man.

olika storlek

Sigge konstaterar snabbt att det nog aldrig blir aktuellt för honom att låna Nelsons halsband.

Ännu en ny familjemedlem

Igår var Sara och Kharma på besök och visade upp sitt senaste tillskott, 2½ månader gamle Ville.Ville måste förstås få bekanta sig med vår Sigge men håller sig tills vidare nära matte. Sigge tycker att det är spännande att träffa en så liten hund eftersom han är van "storebror" Nelson.
En lite puss kan väl ändå inte vara nåt farligt. Vi kommer nog att bli bra kompisar.En småtting till att hålla reda på tänker Kharma.
När småttingarna bekantar sig så ligger Nelson och lapar vårsol i glasverandan.-Hej då Ville&Kharma. Vi ses på hunddagiset nästa gång.

En ny familjemedlem

Sigge är äntligen hemma hos oss.
En underbar liten kille av rasen brittisk korthår.
Han kommer från Katthagens katteri.

N

Sigge får ha sin matplats en våning upp från golvet
så att inte Nelson tar fel och äter upp Sigges mat. 

Det är viktigt att Sigge vet var han har sin toa så den visade vi honom direkt. Vi har låtit bygga ett litet toahus till honom så att han kan få vara ostörd. Dessutom så passar toahuset bättre in i vår innemiljö. En tråkig plastlåda går förstås inte för sig i en så väldesignad miljö. Som du förstår så är våra basfärger grått och vitt.

Sigge är en frimodig liten kattkille. Han bekantade sig snabbt med med Nelson som var väldigt ivrig när Sigge kom. Som vanligt så var Nelson nöjd när han fått hälsa och återgick snabbt till att sova. Sigge var helt lugn och verkade tycka att Nelson är en juste storebror. Jag trodde att Sigge skulle få problem att ta sig fram i vårt hus där t ex dom gamla trösklarna är mer än en dm höga. Men icke, han tog sig lätt över dessa och kunde gå på egen upptäcktsfärd i sitt nya hem.

Han fick i natt vara i vårt sovrum så att han inte skulle känna sig övergiven. Eller var det för mattes och husses skull. I vilket fall så var det underbart att vakna i morse med lilla Sigge liggande mellan min och D:s kudde. Hur han kom upp i sängen? Jag vet inte, men förstår att jag inte behöver oroa mig för att han inte klarar sig själv.

Jag låg kvar extra länge idag bara för att få njuta av Sigges sällskap. Ett av de mest vällustiga ljud jag vet att lyssna till är när en katt spinner. Sigge han spinner så det dånar. Det dånar så jag somnar om bara av detta. Nu får matte och Sigge ligga kvar så går jag upp och förbereder helgfrukost och ger Nelson mat.

Jag tror att Buddha sitter i sin katthimmel idag , spinner och med glädje tittar ner på oss.

Du som läser min blogg kommer förstås att få följa Sigges vidare liv hos oss här på Getingstorp.

I väntans tider

Om du läst min blogg den senaste veckan så vet du att vi nödgats ta bort vår katt Buddha då han drabbades av en ögonsjukdom som ingen bot finns för. Vi har så klart direkt börjat fundera på en ny katt då det känns väldigt tomt efter Buddha. Det tycker även Nelson. Brittisk korthår har visat sig vara en ras som passar vår familj så därför har vi bestämt oss för en sådan kille.

Efter mycket sökande på nätet så hittade vi vår kille, Sigge, hos Katthagens katteri. Sigge ( se bilden ovan) är född den 5 december 2010 och vi får hämta honom i slutet på februari.

Tuff helg för Nelson och Buddha

Med näst intill några tropiska kvällar så har det blivit extra mycket utevistelse och sena kvällar i helgen. Även för Nelson och Buddha förstås. Dessutom hade dom besök av hundkompisen Morris och sånt tar ju extra mycket på krafterna. Det innebär att det är två trötta killar vi har här hemma idag.
Buddha vill absolut vara med i gemenskapen men håller sig på lite behörigt avstånd från stadskillen Morris.
Nelson spanar ut över sina domäner.
Stadskillen Morris ser faktiskt ut att njuta av sitt besök på landet.