Siggerapport

Nelson saknar förstås sin bästa kompis och jag
saknar att se dom tillsammans.

D blev igår  kvar hela dagen med Sigge  på Strömsholms djursjukhus. Barnbarnen Alice och Erik bor hos oss denna vecka då Erik går på sommarkollo. Alice fick därför  följa med Farmor och Sigge till sjukhuset vilket D tyckte var ett skönt stöd att ha med sig. 

På sjukhuset har all tillgänglig expertis  konsulterats och man bedömer det inte möjligt att operera. 

Däremot har katter en god förmåga till självläkning så därför får Sigge stanna kvar några dygn på sjukhuset så att dom närmare kan hålla koll på honom  så att kroppsfunktionerna fungerar och sedan vill de testa någon form av gåstöd som skulle kunna hjälpa honom  i rehabiliteringen. De ska oxå undersöka närmare hur nerverna  runt bäckenbensfrakturen skadats. Nerver som är viktiga för självläkningsförmågan. Sigge kan i nuläget inte stödja på bakbenen. 

Går det som  vi hoppas får vi hämta hem honom senare i veckan och då har han en rehabiliteringsplan med sig.

Det känns bra att han får bästa tänkbara vård och så hoppas jag att Sigge har en självläkningsförmåga utöver det vanliga. Det ter sig trots allt lite hoppfullt, men vi är väl medvetna om att den där svåra frågan kan komma.

Sigge hittad vid liv, men skadad

Sigge hjälper gärna till i trädgården.

Han myser lika gärna i mattes Howard.

Tack vare uppmärksamma grannar så hittades igår Sigge. En av våra närmaste grannar, A,  hade varit borta över helgen och haft tillsyn av huset. Personen som sett till huset hade  tidigt igår sett en röd katt på tomten. När katten gick iväg såg hon att den rörde sig konstigt med bakkroppen. Eftersom A  själv har katter som Sigge ibland brukar besöka så kom hon  att tänka på Sigge och sökte därför oss på telefon. 

När jag ringde upp  och fick veta detta på eftermiddagen så gick D och Sara till A och och tillsammans sökte de igenom det närmaste skogsområdet. När de sökt länge och var på väg att avsluta så tittade de extra noga igenom  buskage som låg närmare tomten. När de lyste med ficklampa i ett av dessa så fick D se Sigge ligga hopkrupen och gömd bakom ett stenblock. När hon tog upp honom så kunde hon konstatera att han hade väldig smärta. De fick låna en kattbur av A och fick skjuts hem med Sigge. Oj, så skönt det var för mig att få ge honom en kram och känna hans mjuka päls.


Sara ringde till Djursjukhuset i Kumla dit de begav sig.
Där fick Sigge smärtstillande varefter han undersöktes och röntgades. På röntgenplåten kunde konstateras en skada på bäckenet. Utan att närmare veta vad som orsakat skadan så kan väl ändå antas att han blivit påkörd när han passerat över vägen.

En remiss skickades till Strömsholms djursjukhus som D kontaktat nu på morgonen.Hon har redan åkt dit  så att han är där när det smärtstillande upphör att verka. Sedan får vi avvakta ett definitivt besked om något och i så fall vad som kan göras åt den skada Sigge har. En oviss väntan.

Tusen tack till A som kontaktade oss och därmed räddade Sigge från en plågsam död i all ensamhet. Nu får vi chansen att göra så mycket som är möjligt för Sigge och han får bästa möjliga vård.