Du som läst mina tidigare inlägg, del 1 och del 2, på rubricerat tema kan förstå att jag känner glädje nu när jag informerats om att fåren åter är inhägnade. Huruvida det var mitt samtal med fårägaren på skärtorsdagen som ledde till att fåren nu befinner sig på instängslad mark sedan påskafton vet jag inte och det är oxå av underordnad betydelse. Det viktigaste är att problemet är löst vilket innebär att;
- fåren antagligen mår bättre
- vi inte längre behöver oroa oss för en allvarlig trafikolycka
- vi och övriga boende i byn inte längre behöver möta en fårskock i våra trädgårdar
- ytterligare kontakt med Polisen kan undvikas.
Nu hoppas jag bara att fåren hålls instängslade fortsättningsvis.
