Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.

söndag 29 mars 2015

Ränderna går aldrig ur

Norrland, en väsentlig del av Sverige.
Sollefteå var min hemstad.

Du som läser min blogg har väl inte kunnat undgå att jag kommer från Norrland, närmare bestämt Ångermanland. Jag flyttade därifrån 1972 för studier i Uppsala.  När studierna slutade 1976 så fick jag jobb i Uppsala och blev kvar i dryga två decennier innan jag 1997 flyttade till Örebro. Den senaste  sista flytten skedde 2008 hit till vårt älskade Getingstorp. 

Men, ränderna går aldrig riktigt ur. Nu på morgonen råkade jag "snubbla" över denna video:   Svenska Dialektmysterier Avsnitt 2 - Norrländska.  Med ett leende på läpparna tittade och lyssnade jag mig igenkännande igenom de 28 minuterna. Plötsligt ansattes jag av hemlängtan. Det känns rätt bra att då och då återuppväcka Norrlänningen i mig. På Getingstorp där D  och jag bor får jag alltid en dos av Norrland eftersom landskapet här i VästerNärke påminner mycket om det Norrland jag minns från min barndom.

För att utröna hur mycket av Norrlänning som finns kvar i mig så gjorde jag det här Norrlandstestet. Det visade sig att jag idag är 78% Norrlänning.  Det är ungefär så jag känner mig. Därför får den förvalda rubriken kvarstå.