Gott Nytt År!

Vi avfyrar inga fyrverkeripjäser av hänsyn
till Nelson och andra hundar i grannskapet.

Som vår tradition bjuder så tillagas nyårssupén av Marcus, Erik och mig. D, Maria och Alice kan koppla av och gå till dukat bord. Som jag får göra årets alla övriga dagar. Årets nyårssupé har följande sammansättning:

Förrätt: Räkor i snapsglas.

Huvudrätt: Rödtungarullader med hummersås.

Dessert: Hallonsorbet fylld med vaniljmascarpone på chokladkexbotten .

 

Desserten har D hjälpt oss med genom att redan  igår kväll förbereda det mesta. Desserter har  en tendens att vara rätt trixiga med många ingående moment och  tar då  lång tid så därför behövde vi anlita experthjälp.

 

 

Gott Nytt År!

 

 

 

 

Felprogrammerad

Det är nåt som inte stämmer när jag idag tittar ut och tycker att löjtnantshjärta  ,  kaprifol och lavendel längs jordkällarens tak inte känns så långt borta.


Björkarna hjälper mig förstå att blomningen
ännu är långt borta. Liksom gräsklippningen.

En ljusstake och en snöskyffel är det enda som minner om vinter.

God fortsättning!

Igår hade vi en riktigt mysig julafton med god mat, julklappar, samtal, musik och sång. Allt tillsammans med våra närmaste. Precis som en julafton ska vara.

Nelson låg lugnt och slappade hela kvällen. Alltid på rätt sida tröskeln till Sinnesrorummet där han vet att han inte får vistas. Sigge drog sig undan till en av sina alldeles egna viloplatser på övervåningen eftersom han tyckte att det blev lite för livligt när både Ville och Neela var på besök.

PS  Jag måste nog investera i en ny , lite vassare, kamera då jag tycker att mina foton blir allt sämre.  Kan det bero på fotografen tro? Tyvärr kan jag inte likt D manövrera en Samsung Galaxy S 4.  Tekniken är ju inte direkt anpassad till den som har bara en fungerande hand. Med sin mobiltelefon tar hon foton vida överlägsna mina i kvalitet. Ny kamera kanske är nåt att önska till nästa jul. Eller möjligen tidigare. God fortsättning!

Dukat till julaftonens middag.

 
 
 

 Några paket skymtar i julklappshörnan.

 
 

Äntligen kommer Tomten och väntan var 
 över för Erik och Alice. Nelson undrar
vem som visar sig i dörröppningen.

 

Dags för julbordsbuffé. Även vegetariskt.

 

Mera julbordsbuffé.

 


Julafton



Jag tittade in på SMHI:s långtidsprognos och då poppade det upp en hoppingivande beskrivning( se nedan) av årstidernas normala ankomst. Å andra sidan, vad är normalt numera? Den där vintern som ska komma om 11 månader. Undrar hur den blir. Så julafton det är så fick jag plötsligt vårkänslor. God Jul!


Ingen snö lyser vit på taken. 

Hoppas ändå att Tomten är vaken.

 

        Årstider

Våren ankommer normalt om 84 dagar
Vår	19 mars
Sommar	14 maj
Höst	20 september
Vinter	24 november

Våren ankommer normalt om 84 dagar 

 

Vår

19 mars

Sommar

14 maj

Höst

20 september

Vinter

24 november

 

 

God Jul!

Även om inget skvallrar om jul när jag tittar ut genom fönstret så har jag ändå jul i tankarna. D har pyntat , fixat granen ( se bild nedan) och lägger nu i helgen sista handen vid det som ska bli årets julbord. Vi firar som vanligt julen här hemma på Getingstorp med våra närmaste. I år blir vi 11 personer då det inte är "vårt julår" för alla, annars skulle vi varit 10 till.  Härligt ska det bli.

Vi har julgranen ute i glasverandan där det är
perfekt julgranstemperatur. Ingen barrande
julgran här inte.

Saknar du snön?

Så här ser det ut idag.

 

15 december 2012.

Nej, jag saknar inte snön.

Bordsskick

I stormen som svepte förbi härförleden så blåste ställningen och granen vid fågelrestaurangen Birdie nam nam omkull. Det passade vår ekorre  för då tog den verkligen för sig. Kanske inte det bästa av bordsskick, men så är han/hon ju ekorre oxå.

Innan stormen.

 

Efter stormen. Vår ekorre tar för sig.

Tack Mamma

 

Nobelfesten, mera än bara en fest

Festligt, inte så folkligt kanske, 
men fullsatt.

Igår gick den av stapeln igen. Festernas fest, Nobelfesten som  ägde rum första gången 1901. Som vanligt följde jag den på TV och som vanligt står den sig bra på festernas topplista. Förstklassig mat, högklassig underhållning, eleganta kreationer och prominenta gäster.

Det som inte höll måttet i år var TV-produktionen som blev ett riktigt lågvattenmärke. Det gällde såväl själva rapporteringen som intervjuer och samtal. Hur kan en så proffsig kvartett alla misslyckas samtidigt.

Programledarna Victoria Dyring, Anna Hedenmo,
Jessica Gedin och Ebba von Sydow hade
ingen bra dag på jobbet.

I bästa fall så lyckas jag  via en bra TV-sändning, med initierade programledare och förklarande intervjuer, förstå även fysik- och kemiprisen. och deras inverkan på vår vandring på jorden. Jag kan denna gång inte påstå att jag blev särskilt mycket klokare.

Vad gäller fysikpriset så vet jag numera att det finns något som kallas Higgspartikeln och att pristagarna, François Englert och Peter W. Higgs  fått priset för för sina teorier om hur partiklar får sin massa. Vad det nu innebär. 

Kemipriset utdelades för att pristagarna, MIartin Karplus, Michael Levitt och Arieh Warshel,  lagt grunden till de kraftfulla datorprogram som numera används för att förstå och förutspå kemiska förlopp.

Michael Levitts tal var här en riktig "ögonöppnare" för mig  som gjorde att jag bättre förstår datorernas enorma utveckling. Han sade att om en Volvo som kostade 4000 dollar 1967, i dagens penningvärde 30.000 dollar, genomgått samma utveckling som datorer så skulle en Volvo idag kosta 20 kronor, rymma 50.000 passagerare och kunna parkeras i en skokartong. Såna förklaringar gillar jag för då kan även jag som lekman förstå vad som hänt och vilka enorma framsteg forskningen gör.  Med andra ord, hur viktig forskningen är.

På tal om nåt helt annat

Igår.

Idag.







Säsongspremiär

Så var det då dags igen. Ja, för D att ta fram snöslungan. Hon är glad för att den är utrustad med elstart då den var trögstartad så här vid säsongspremiären.

Trögstartad vid premiären men fungerade
annars utan problem.

Sorg och saknad

Klockan 15.54 i lördags fick jag ett telefonsamtal. Ett samtal som jag befarat men oxå väntat  att det skulle komma. Min mamma hade gått bort . Hon skulle ha fyllt 88 år den 10 januari. Hon somnade in lugnt och stilla.

Jag är glad att Mamma under sina sista två år fick plats på  äldreboendet Vallänge.  Här fick hon leva sin sista tid i en lugn, välordnad och trygg miljö, alltid omgiven av engagerad och vänlig personal.

                               
                                                                                                                   

Vänskap

Nelson, 5, och Sigge, 3,  trivs väldigt bra ihop. Det är en ren fröjd att se hur de i alla stuationer respekterar varandra.

 

 

 

 

 

 

 

Det är helt ok för Nelson att Sigge ibland lånar hans korg.

Det kunde varit värre

Det väntade ovädret har, i vart fall  hittills, inte blivit så kraftigt som förutspåddes. Förändringen från igår är dock tillräcklig för att jag nödgas inse att vintern nu är i antågande.


Idag går tankarna framåt till snöskottning. D har snöslungan
förberedd och startklar.
 

Igår tänkte jag alltjämt  tillbaka på turer på åkgräsklipparen.
Eller fram emot kanske.



Grattis Sigge!

Sigge fyller 3 år idag. Det senaste halvåret har han växt mycket och börjar nu anta den där biffiga storleken som en brittisk korthår ska ha. Det här med födelsedag tar han inte så allvarligt på. Han vaknade som vanligt i morse när jag gick upp och sedan väntade han på att matte skulle komma upp så att han fick gå ut på sin dagliga runda.  Han har sedan varit inne en snabb vända för en tidig lunch men ville snabbt ut igen så kanske hittar han ändå på nåt extra idag.

 

När det börjar skymma så brukar han dyka upp ute på trappräcket vilket är en signal om att han vill komma in. Om skymningen övergått i mörker utan att Sigge dykt upp så brukar husse öppna ett fönster och ropa. Efter några omgångars ropande, lockande och pockande så brukar han komma, långsamt släntrande eller springande, utan att uppvisa den minsta lilla insikt om att hans frånvaro kunnat orsaka någon som helst oro. Du som är kattägare förstår vad jag menar. Grattis Sigge!

På vedspisen bredvid sin upphöjda matplats.

Sigge lånar ibland mattes
Howarddivan.

Sigge i sin Gripsholmsfåtölj.
Husse har en likadan.

Sigge vaknar i korgstolen i sovrummet där han sover om natten.

 


En av favoritplatserna, i kurvan i trappan.












 

Litterära bottennapp

Det finns böcker som  aldrig bör lämna bokhyllan.

Ett för mig tidigare okänt litteraturpris, Bad sex in fiction Award, har i år tilldelats amerikanen Manil Suri för ett stycke ur romanen " The city of Devi".  Priset hyllar ”det mest pinsamma stycket sexuell beskrivning i en roman”, undantaget pornografisk eller uttalat erotisk litteratur. 

Något riktigt uselt måste man alltså skriva för att få priset och ett rejält bottennapp härrör  från 2010 då Rowan Sommerville vann priset för en enda mening ur romanen ”The shape of her”: Likt en lepidopterist (fjärilssamlare) som bestiger en hårdhudad insekt med en alldeles för trubbig nål skruvade han sig in i henne.

Nej, jag har inte läst något av vare sig Manil Suri eller Rowan Sommerville och känner mig inte heller lockad därtill.

Ur led är tiden

Adventsljusstakarna, julstjärnor i köksfönstren och kransarna på ytterdörrarna är det enda som just nu skvallrar om att vi är inne i december månad. Ur led är tiden när D t o m kan hänga ut tvätt på tork. Jag  klagar inte då jag och  riktig vinter inte kommer så väl överens numera.

Adventsljusstake och julstjärnor stämmer väl
med december.

Tvätt på tork utomhus är mindre decemberlikt.

Att sova gott

Sigge i mattes Howarddivan.
Så här gott sov oxå jag i morse.
 
 

Jag är morgonpigg och är oftast uppe före kl. 7 alla dagar i veckan. Så har det alltid varit. Döm därför om min förvåning när jag idag vaknar och klockan har passerat nio. Så går det när jag är uppe in på småtimmarna. Bråttom, bråttom för att fixa helgfrukost.  

 

D som hunnit upp före mig är redan ute på söndagspromenad med Nelson och Sigge är ute på sin runda. Det var en ny upplevelse, att vakna helt ensam på Getingstorp. Det gillar jag inte. Nu är helgfrukosten intagen  och hela familjen är återsamlad. Det gillar jag däremot.

 

Ett av D:s gjuteriarbeten pryder köksbordet.