Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.

torsdag 5 april 2012

För vilka finns Polisen?

                           
I mitt tidigare inlägg "Fårinvasion" så nämnde jag att jag kontaktat polisen. Jag ringde 114 14 och när jag redogjort för mitt ärende så sade polispersonen i den andra luren att hon kände till ärendet sedan tidigare och att hon skulle koppla mig till närmaste lokalkontor. Jag upplyste om att närmaste lokala poliskontor ligger i Fjugesta och kopplingen påbörjades.
Efter en tid svarade en person smått förvirrat och jag undrade om jag kommit till Fjugesta. Nej, blev svaret varefter jag omgående kopplades till ledningscentralen i Örebro där en person skulle briefats på mitt ärende så att jag inte behövde dra hela storyn igen.
Den person som svarade hade inte briefats varför jag kort berättade ärendet. Då fick jag frågan om det rörde sig om lösspringande hundar???? Sedan ställdes frågan om jag ville göra en anmälan????  När vi var överens om anmälan så frågade hon om personuppgifter på fårägaren. Dessa uppgifter har  inte jag då jag inte vet vem som äger fåren. Däremot kunde jag upplysa om att ärendet redan finns hos polisen och att fårägarens uppgifter sannolikt finns i detta ärende. Men, så kan man inte göra. Uppgifterna måste komma ur min mun och får inte hämtas ur ett redan befintligt ärende.

Jag sade då att jag kunde försöka ringa runt till några grannar och försöka få fram namn och adress på fårägaren. Jag fick då ett diarienummer att ange när jag sedan skulle komplettera min anmälan eftersom jag inte ånyo  kunde få direktkontakt med den person jag lämnade anmälan till.

Efter några samtal till grannar så fick jag fårägarens namn och kunde sedan söka vidare efter adress. När jag hade dessa uppgifter ringde jag ånyo 114 14 och angav diarienumret på ärendet och sade att jag ville komplettera med de uppgifter som efterfrågats. Men, så kan man inte göra. Anmälan var ännu inte godkänd (??) och först om 3-4 timmar kunde jag ringa igen och lämna efterfrågade uppgifter.

PUST! STÖN! STÅNK! Nu förstår jag bättre att Polisen inte hinner med att lösa brott. Det här är ändå bara ett ärende om lösspringande får. Hur är det då inte för människor som utsätts för allvarliga brott och behöver polisens hjälp. HJÄLP!

Jag får väl nöja mig med att ändå ha bidragit med en pinne till i statistiken över anmälda brott. Om min anmälan godkänns vill säga.

Jag vill ändå ha sagt att de personer jag pratade med alla var mycket trevliga, men vad hjälper det när dom är satta att sköta administrativa system som på alla sätt motverkar uppbyggande av goda relationer.
Administrativa system som dessutom motverkar polisens arbete med att på bästa sätt uppfylla medborgarnas uppdrag att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället.

Uppdatering kl. 14.00: 
När jag efter 3½ timme ringer för att lämna de kompletterande uppgifter polisen efterfrågar så blir jag  vidarekopplad i c:a en timmes tid utan att ens hinna  tala till punkt. När jag slutligen kommer fram så har jag hamnat i Stockholm där man dock kan gå in på mitt diarienummer och tala om att jag fortfarande inte kan lämna kompletteringar. Det går tidigast om 2-3 timmar.

Uppdatering kl. 17.15:
Jag ringer ånyo polisen och kommer nu till polisen i Örebro. Omtalar att jag har de uppgifter som efterfrågades vid min anmälan, att jag fått dessa av en granne jag kontaktat. Den person jag talar med noterar detta i min anmälan men vill/får inte nu ta emot de efterfrågade uppgifterna????? Ägaruppgifterna som alltså var av yttersta vikt vid min anmälan i förmiddags är inte nu av intresse utan blir en senare fråga. Jag väljer att nöja mig med detta och ställer ingen fråga om varför då jag är rätt övertygad om att en sådan fråga blir obesvarad eftersom "det bara är så här". HJÄLP!

Ja, t o m jag skriker på Hjälp. Jag som ändå jobbat i rättsväsendet i 36 år och vet att det ibland kan te sig snårigt och att det inte alltid finns ett enkelt svar på varje fråga. Men, om jag känner mig hjälplös, hur ska då inte de personer känna sig som inte har någon erfarenhet av myndighetskontakter. Så här kan det inte få fortsätta. Risken är att allmänheten helt tappar förtroendet och respekten för de myndigheter som jobbar på medborgarnas uppdrag.

Vad gör då polisen? I Örebro utreder man bl. a. inbrott.



Fårinvasion med påskalamm del 1


2012-03-03. Fåren betar på en grannes tomt.
            
En del av charmen med att bo på landet är att där finns djur. Får, hästar, nötkreatur. Alla har de sin givna plats på landet. Med ett förbehåll dock. Att dom är instängslade och inte får ströva omkring fritt.

Som på bilden ovan  har det sett ut sedan årsskiftet i vår by Södra Folkavi. Ett dussintal får, nu med 3 lamm dessutom, har gått omkring lösa i byn. Den person som äger fåren struntar uppenbarligen i dem och trots att såväl  Polisen som Länsstyrelsen sägs vara inkopplade så händer inget.

Förutom att det finns en djurskyddsaspekt då fåren vare sig utfordras med föda eller vatten så utgör dom en allt större trafikfara då dom nu inte bara rör sig längs vägen utan oxå över densamma. D som varje morgon åker till jobbet har sett ett antal incidenter som lätt kunnat sluta illa.  Senast i morse fick en granne bara stanna bilen och vänta till dess fåren behagade lämna vägbanan.Ännu större blir riskerna nu i vårtid då denna väg är en mycket populär glidarväg för MC-folket. Ska en allvarlig olycka behöva ske innan åtgärder vidtas?

När det nu blivit barmark så rör dom sig över allt större områden och utgör då oxå en sanitär olägenhet för de boende i byn. I och med att dom utökar sitt vandringsområde så har dom nu oxå gjort byns trädgårdar till såväl sina matplatser som avträden. I morse när jag skulle ta elmoppen och åka till postlådan och hämta tidningen så stod 10 får och 2 lamm i vår trädgård och mumsade i rabatterna. Tyvärr har jag min kamera på reparation just nu varför jag inte har några bilder av detta.

För mig som rörelsehindrad så är det dessutom obehagligt när dom bara står mitt på vår lilla väg obenägna att flytta sig. Jag har ingenstans att ta vägen utan får lita till fårens förståelse och välvilja.Kan man lita på får?

Jag har idag kontaktat Polisen vilket i sig är värt ett särskilt inlägg.Ett inlägg som för övrigt kan sorteras in under den i sammanhanget välpassande rubriken "Fårskallar". Jag återkommer i ärendet.