Bröllop och celebert besök

Igår hade jag celebert besök då D och Liv, 4, tittade in på en fika.  En alldeles speciell dag då jag inte träffat Liv på över ett år. Gårdagen var speciell av flera skäl då Livs mamma Sara och pappa Per gifte sig. Då mamma och pappa firar bröllopsnatten med övernattning i hotellsvit så bor Liv över hos D/Mormor.

Ett helt underbart foto av brudparet med massor av kraft
och massor av kärlek.

Liv hade varit väldigt uppspelt inför besöket hos mig/Morfar och när hon kom träffade hon min kontaktperson i personalen och klargjorde för henne att hon minsann oxå tänkte gifta sig. Med vem? Jo, med Morfar!

En stolt Morfar med sin lilla Älskling.

Äntligen!

Igår kom D på besök och vi hade en festkväll med smårätter från restaurang STÅ och en Richard Juhlin till detta. Detta var första gången på nästan 6 månader som vi träffades. Att besöket nu blev av beror på att D för en dryg vecka sedan fick sin första covid- 19 - vaccination. Jag fick mina båda vaccinationer i januari. Efter perioder av besöksförbud och osäkerhet så hade vi bestämt att avvakta med besök tills hon fått sin första vaccination. 

Fem olika smårätter blev det från STÅ
denna gång.

Nu stundar nya härliga tider då vi kan träffas när vi vill. Ibland över en enkel fika eller en promenad i Stadsparken och ibland under lite festligare former.  Detta i kombination med att  vårvärmen nu verkar infinna sig gör att tillvaron genast ter sig mycket ljusare och jag mår bättre än på mycket länge.

135 dagar

 

Äntligen fick jag träffa D igen.

135 dagar. Ja, så många dagar har förflutit sedan D och jag senast träffades, men igår var det äntligen dags då besöksförbudet till landets äldreboenden  upphävdes i förrgår. Det kändes smått högtidligt när hon kom. Som planerat åt vi en grekisk sallad med vederbörliga tillbehör, allt förberett av D. Den måltiden var en ren och skär njutning.

Att påstå att coronapandemin fört något gott med sig kan väl tyckas vara vågat, men jag påstår det ändå. Plötsligt värderar jag det tidigare självklara som något oerhört värdefullt. Att bara få träffas, äta en måltid tillsammans, sitta ner och samtala har fått ett helt nytt värde och är inte längre något att  ta för givet.

Tänk på det och var rädda om varandra där ute.

Höstgrått utanför mitt fönster, men jag har bara ljus 
i sinnet nu när D  får besöka mig.

Välkomna besök

Senare i veckan utlovas svindlande temperaturer, kanske det t o m blir tvåsiffrigt i helgen. Kan det vara dags för en stilla stund i växthuset i tro?

En välkommen besökare.

Igår hade vi lyckan att ha ytterligare ett, ja t o m två, solsken på besök. Vilka det var förstår du av bilden nedan. 

Det var Sara och Liv så klart.

Tillfälligt besök

Dena här veckan har vi fyrfota gäster. Det är Kharma, Ville, Neela och Isa som bor hos oss. Det innebär att det är något livligare än vanligt i huset. Nelson och Sigge tar besöket med jämnmod och fortsätter leva sitt vanliga liv men det märks på dem att de blir tröttare än vanligt. Ja, jag blir oxå tröttare än vanligt. Jag är ju van vid mina coola killar, Nelson och Sigge, så fyra tillkommande yrväder sätter sina spår.



Isa och Ville.

Neela och Isa.



Kharma och Nelson.

Sigge drar sig gärna undan till sin korgstol i sovrummet.