Vårkänslorna ett minne blott

De där vårkänslorna som jag nämnde i inlägget i lördags är nu ett minne blott. I morse blev jag brutalt påmind om att vi faktiskt befinner oss i slutet på januari när jag blickade ut.

Inte alls som i lördags.

Nu känns årets första växthusmåltid avlägsen igen.

Vårt gamla äppelträd är alltid lika vackert
i vinterskrud.

Liv och mormor vaknade vid åttatiden idag. Liv var som vanligt på ett strålande morgonhumör och hade sovit gott i den nya säng vi införskaffat till henne.

Liv trivs förträffligt i sin nya säng.

Samma goa, glada tjej hade jag som frukostsällskap 
även idag.