Trippelpremiär

Nöjd och glad.

Igår var det då dags igen för en av årets höjdpunkter; gräsklippningspremiären. Min enda "riktiga" trädgårdssyssla. Det är med både oro och förväntan jag varje år ser fram mot den här dagen. Oro för om jag ska klara av att ta mig upp på klipparen och känna att jag fixar uppgiften. Förväntan inför att få känna den där glädjen som varje gång infinner sig när jag klippt det sista grässtrået.

Visst gör det skillnad.

 Gårdagen insats föregicks av en noggrant uppgjord klipplan. Tycker du att det låter pretentiöst att göra upp en klipplan så förstår jag dig. Klipplanen får ses som ett uttryck för att jag alltid tagit/tar viktiga uppgifter på största allvar. Jag har aldrig gillat halvmesyrer.

Härligt att ha hallonhäcken noggrant gallrad.

 Årets plan innebär att jag börjar med att klippa gräsytorna vid poolen och runt potatislandet och hallonhäcken. Därefter gräsmattan bakom huset och gräsmattan nedanför tegelmuren vid växthuset.

Vinbärsbuskar och rabarber trivs mycket bättre efter
flytten till potatislandet.

 När jag hunnit därhän så är ungefär halva jobbet gjort. Återstår gör då gräsmattorna på framsidan och planen utanför grindarna liksom den alltid avslutande finputsningen. En finputsning som bl. a. kan innebära att snygga till  vid vår gårdsskylt nere vid postlådan och längs vår tillfartsväg. 

Alltid samma glädje att se de nyklippta
ytorna.

Då är det bara resten kvar till idag.

Det innebär att jag idag har c:a 2 timmars klippning att se fram emot.  Jag tillhör den antagligen lilla skara som faktiskt ser fram emot att klippa gräset. Att jag nu delar upp jobbet på två dagar har förstås att göra med att ork och kraft avtar lite för varje år som går. Lika bra att inse det och i tid göra nödvändiga korrigeringar anpassade till min förmåga.

Parkerad efter avslutad klippning.

Trippelpremiär lyder rubriken. Vilka de två  andra premiärerna var får du se i morgon.