Glest mellan inläggen

Du som brukar titta in på min blogg har förstås märkt att det blivit allt glesare mellan inläggen på senare tid. Utan egentlig anledning, det har bara blivit så. En möjlig förklaring bjuds jag när jag tittar ut och ser det du ser på bilderna här nedan. Även om det är vackert så kan jag inte påstå att skaparandan kokar med detta vinterlandskap i blickfånget. Snarare är det så att jag i stället fördjupar mig i stillsamma reflektioner; reflektioner som jag väljer att behålla för mig själv.

Vart tog grannbyn vägen?

Visst är det vackert med vinter på landet.

Även när vår stora björk ser ut så här
tänker jag på musöronen i maj.

Motsatsen till inbäddad i grönska.

Oåterkalleligt

Den brittsommar vi bjudits på har varit ljuvlig, men nu är den tiden förbi. Hösten har tagit greppet och nu är det bara att acceptera och hänga med in i mörkret. Den lilla ljusning vi bjuds på när övergången till normaltid äger rum är i mitt tycke inget att yvas över. Men, det ska säkert gå att göra något bra av det kommande halvåret även denna gång.  Det finns trots allt en hel del gobitar att se fram emot och då menar jag inte bara jul och nyår. Innan vi når dit ska det finnas en påtagligt livspåverkande gobit att glädjas åt här på Getingstorp om allt går som utlovats och planerat.

Nu har brittsommaren flytt sin kos.

Äppelträdet kämpar för att behålla löven en tid till.

 Musöronen känns fjärran en dag som denna.

Plötsligt händer det

Och plötsligt var idag. Björkarna grönskar. Det är en alldeles speciell känsla varje år när det händer. I år gick det så snabbt att jag knappt hann notera de första musöronen.

Jag älskar de gamla björkar som fanns 

 på Getingstorp långt före oss. Kaprifolen på 
källartaket har en tid kvar till sin blomning.

Våra  tre nyplanterade (2011) björkar 
växer så de knakar.

Nu händer det

Nu  händer saker i trädgården då gamla bekanta börjar röra på sig. Det känns som att återse kära gamla vänner när björkarna får musöron och våra årligen återkommande blommor sticker upp och tar plats igen.

Björkarna har musöron och i rabatten längs
jordkällaren kommer lavendel, kaprifol,
tulpaner och löjtnantshjärta.

Våra två vedstaplar står sig slätt i konkurrensen
i dessa dagar.

Utanför gärsgårn, bredvid vedstaplarna
breder en matta av vitsippor ut sig.

Det lackar mot påsk

Kan man uttrycka sig som i rubriken? Ja, visst. Kan det lacka mot jul så kan det förstås lacka mot påsk. Likväl som julen närmar sig så närmar sig påsken. Vi har börjat förberedelserna så smått. Ja, påskförberedelserna. Juldito får allt vänta.

Ute i glasverandan är det redan lite påskigt gult.

Nu kan vi  förvänta oss musöron till påsk.

Nu händer det

När jag nu på morgonen tittar ut så kan jag i realtid följa hur grönskan bryter fram. Vitsippeskogen här bakom har både golv och väggar som skiftar i grönt. Björkarna börjar anlägga musöron och över allt detta lyser himlataket känslosamt blått.

Mattan av vitsippor tätnar och 
omfamnas allt mera av grönt.

Björkarnas musöron avspeglar sig 
mot det blå himlavalvet.

Poolen får vila ytterligare någon månad.