Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.

tisdag 22 oktober 2019

Årets sista

Det känns bra att höststäda trädgården.            
        
Äntligen har vi kunnat genomföra årets sista gräsklippning. Att den dröjt beror på att åkgräsklipparen krånglat på sistone. Det började med att knivarna lossnade och måste bytas. När detta var åtgärdat gick drivremmen av och klipparen måste iväg på nytt besök hos vår maskinreparatör. Med detta ordnat så var den vid nästa klipptillfälle plötsligt stendöd. Batteriet var slut.  Inte så konstigt då det var sex år sedan senaste batteribyte.

Efter att ha satt i nytt batteri så gick den nu som tåget genom det tjocka frodiga höstgräset och årets sista klippning är äntligen genomförd. Den 18 oktober. Skönt! Nu dominerar hösten helt där ute. Både i träden och på marken har höstlöven tagit greppet. Lite hurvigt känns det allt! Men, det är oxå vackert.

6 timmar tog denna årets sista klippning.

2011-björkarna är vackra även i höstskrud.

Spåren av årets sisata klippning går inte att dölja.

Inte här heller.

Syrénhäcken vid grinden är sänkt till vinternivå.


Det gamla äppelträdet på väg in i vintervila.

Idag, tre dagar senare är löven fallna.


söndag 20 oktober 2019

Ostprovning på Getingstorp

Liv och pappa Per på ingång till Getingstorp.
I lördags var hela familjen samlad på Getingstorp då barn och barnbarn kom på besök. 
Till detta hade D planerat en ostprovning där fyra olika ostar testades.

Till de olika ostarna hade D med mycket stor noggrannhet valt ut fyra viner. Campolieti till Brie de meaux , Bourgogne rouge till Comté, Louis Buillot  till Tryffelcheddar och Churchill portvin till St Agur. 

Kombinationerna visade sig vara utsökta och det blev en njutningsfylld och trevlig afton. Det är alltid lika härligt när vi alla nio kan samlas till bords.

D har påbörjat en som alltid tilltalande dukning.
Naturen ugör ofta inspirationskälla för D.

Hösttema.

Syster och bror.

Mingel.

Pappasnack?
Snart är det dags att sätta sig till bords.


 Gosakerna börjar komma på plats. Här
Comté och Brie de meaux med färgglada tillbehör.
Alice och Liv fixar födelsedagstårtan till Osborne 
som fyller 4 år.
Liv stannade kvar och sov över hos oss så det blev   myssöndag med Mormor och Morfar innan Mormor skjutsade hem henne.

Vart är Liv på väg med mormor tro?
Jo, till växthuset där fika med mormor
är ett stående inslag när Liv är här.


lördag 19 oktober 2019

Återblick - Osborne

Idag fyller Osborne 4 år. Det blir nog en korvtårta i år oxå.

Osborne väntar på mattes
"Varsågod" till 3-årstårtan.




torsdag 17 oktober 2019

Återblick - svamp

I år blir det inga svampexkursioner för D och Osborne. Det finns alltför mycket annat att lägga tiden på.

Så här såg det ut i oktober i fjol.

.

onsdag 16 oktober 2019

Återblick - tomater

Avslutningen på fjolårets tomatskörd. 
Physalis slank visst oxå med på bilden.

tisdag 15 oktober 2019

Återblick - omgivningar

Att jag tycker att Getingstorp är vackert har knappast undgått dig som är en trogen besökare på min blogg. Som du ser här nedan så går omgivningarna heller inte av för hackor.
 Den här veckan i fjol var skyarna betydligt vänligare
än denna veckas grådask.

måndag 14 oktober 2019

Återblick - familjen


våra planer nu är att flytta från Getingstorp under nästa år så blir det ofelbart så att jag sitter och blickar tillbaka på hur underbart vårt liv här har varit. Visst ska D och jag njuta av den tid vi har kvar här, men varför inte oxå njuta av vad som varit. Ett bra sätt för mig att mitt i vemodet ändå försöka fokusera på det positiva och oxå hålla bloggen vid liv. Med detta sagt vet du nu att det kommer att bli en hel del återblickar i mina kommande inlägg.
Idag för ett år sedan var Liv på besök och
grattade Mormor. 


Kusin Alice grattade Farmor.

torsdag 10 oktober 2019

Bloggen 11 år

Så här vill jag minnas vårt älskade Getingstorp. 
Välkomnande och inbäddat i ljuvlig grönska. 
Med en blå himmel där ovan.
Idag är det elva år sedan jag startade min blogg. Elva underbara år med D här på Getingstorp. Väl dokumenterade  på bloggen dessutom. Som du säkert noterat har bloggen gått på sparlåga på sistone. På sparlåga liksom jag. Jag tycker ändå att det så här på 11-årsdagen finns anledning att salutera bloggen som jag startade när vi flyttat hit till Getingstorp. 

Så här skrev jag då i min profil:  " Vi beslutade oss under 2007 för att helt växla spår i livet och flyttade ut på landet. Till Lekeberg, i mars 2008 . Där hittade vi vårt drömställe, Getingstorp i byn Södra Folkavi. En underbar miljö väl lämpad för eftertanke och reflektioner. Ja, en miljö väl lämpad att leva i."  Och nog har vi levt här allt. Ett alldeles underbart liv. 

Eftersom jag inte med nån enkelhet kunnat röra mig ute i samhället och träffa nya människor så har bloggen betytt extra mycket för mig då den blivit en viktig kontaktyta med världen utanför Getingstorp. Under åren har jag fått ett antal bloggkompisar som jag upplevt som mina vänner fastän jag aldrig träffat dom i r l.

Med stigande ålder och allt större svårigheter för mig att ta mig fram så är det dags för nästa fas i livet där Getingstorp inte längre kommer att ingå. En fas som nu är på planeringsstadiet och förhoppningsvis hittar sin slutgiltiga form under nästa år. En fas som nog många av oss skjuter framför sig i det längsta, men som inträder vare sig vi vill eller inte. Att bli allt mera hjälpberoende är svårt då de dagliga besluten inte längre ligger i mina egna händer.

En annan avgörande orsak till att vi inte kan bo kvar på Getingstorp är att det blir allt tuffare för D att klara av att  ensam sköta allt.  Allt är dessutom väldigt mycket. Förutom Gubbe, hund och katt så ska hon ensam sköta och underhålla en fastighet med ett flertal byggnader och en trädgårdstomt på närmare 5000 kvm. Att hon klarat det under de elva år vi bott här är smått osannolikt. Men ändå inte, för den D jag känner hon klarar allt. Hon behöver få stanna upp nu och inte dagligen omges av "måstegörasysslor". Det mår vi båda bra av.

Livets höst är alltså kommen och nu gäller det att fylla den med det bästa av innehåll. Nytt innehåll. Att bo kvar på vårt älskade Getingstorp ter sig i detta läge inte längre möjligt så nu kommer en tid av att välja bort och välja till och att göra de rätta valen i rätt tid. Det är ingen enkel ekvation att få att gå ihop, men icke desto mindre ska valen göras. D och jag är rätt duktiga på att hantera förändringsprocesser så vi ska nog klara den här oxå.

Vi får se när jag härnäst dyker upp på bloggen. 
På återseende! 

tisdag 1 oktober 2019

Det är höst på flera sätt nu


Oktober är inte min favoritmånad, men en morgon som denna känns det ändå helt ok. Hösten är m a o kommen, om än inte särskilt välkommen.
Jag gillar att kunna se ända bort till grannbyn.

Undrar du vad rubriken syftar på? Ja, förutom årstiden höst så blir jag nu oxå allt mera varse att ålderns höst är här. En höst som jag nog inte är ensam om att försöka skjuta framför mig då den ovillkorligen ställer krav på mig att inse behovet av nödvändiga förändringar. D och jag måste nu ta beslut om framtiden. Beslut som inte är särskilt efterlängtade, men som vi inte kan blunda för. 

Ett av de svåraste besluten att ta rör förstås vårt älskade Getingstorp som året runt kräver stora insatser för att sköta och underhålla.  Eftersom allt dessutom ska skötas av D så blir det till slut ohållbart.  Att bara dra ner på skötsel och underhåll är inget alternativ då vi vill att vårt Getingstorp alltid ska vara i toppskick. Här som vi haft elva fantastiska år. År som nu får tjäna som en mjuk matta att landa på då de tuffa besluten ska realiseras. 


Trädgårdssäsongen är över.
Den här processen har fått pågå en tid nu och just detta brukar leda till bra lösningar.  Så oxå denna gång, det är vi övertygade om.

Jag tänker inte skriva mera om detta här på bloggen som nu för en tid får återgå till det stiltjeliv den levt de senaste månaderna. Jag hoppas att min energibank med tiden fylls på så att det räcker även till fortsatt bloggande. 

onsdag 11 september 2019

Livgivande ögonblick

I mitt senaste inlägg från familjekräftskivan formligen "gödslade" jag med bilder. Men alla kom inte med så här kommer några till med familjens yngsta medlem i centrum.
De ögonen är det lätt att drunkna i.

Liv med Mormor och Mamma.

Liv på promenad med Morfar.