Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.

onsdag 28 september 2016

Utveckling vs avveckling

På 60-och 70-talen blomstrade denna rörelse; 
mina föräldrars mack i Sollefteå. Förutom 
bensinförsäljning fanns smörjhall, tvätthall 
och barservering. De va tider de. Andra tider.
Började igår att titta på dokumentärserien "Resten av Sverige" i SVT 1.  Serien, i 3 avsnitt, handlar om vad som händer med den svenska landsbygden. Jag , som kommer från avfolkningsbygder i Ångermanland, tycker att det är intressanta frågor som lyfts. Av intresse inte bara för oss norrlänningar utan oxå för dig som bor i storstan.

Oberoende av var vi bor så är det lätt att förhärliga den egna bygden och förfäras över motsatsen och just därför kan det vara nyttigt att serveras nya argument att ta ställning till.

Jag värnar om landsbygden, men min landsbygd är heller inte fjärran från det övriga samhället med bara 16 km till storstan och 9 km till närmsta köpcentrum.
Annat är det förstås i inre Norrland där människorna bara ser vad som försvinner från orten och inte vad som tillkommer, beroende på att det som tillkommer kanske ligger 30 mil bort.  

Oavsett vad vi tycker om detta så är det nog bra att komma till insikt om att all samhällsservice inte kan finnas överallt. Och vart än vi människor väljer att bosätta oss så kommer det att innebära såväl för- som nackdelar. Som så mycket annat här i livet är det en fråga om prioriteringar.

tisdag 27 september 2016

Politiker ljuger

Bildresultat för politiker ljuger
"Sanningen" är ofta fylld av lögner vid närmare kontroll.
Att skriva om politik på bloggen brukar jag försöka undvika, men ibland dyker det upp nån intressant vinkling som jag inte kan undgå att hugga på. Så t ex ett påstående om att politiker, i detta fall Donald Trump och Hilary Clinton, ljuger som borstbindare.

Rubriken är knappast sensationell  då det inte är någon ovanlighet att politiker ljuger oss väljare rakt i ansiktet. I denna artikel ser jag att ljugarbeteendet nu dokumenterats i den amerikanska presidentvalskampanjen där Trump och Clinton uppges ljuga friskt. Detta om jag ska tro Politico magazine  som har faktakollat deras offentliga uttalanden. Trump uppges ljuga med 3 minuter och 15 sekunders mellanrum medan Clinton ljuger var 12:e minut.

Nej, jag har inte tittat på nattens debatt mellan Clinton och Trump och vet därför inte hur friskt det fabulerades där. De båda förutsågs dock bjuda på 17 lögner och en halvsanning under den 90 minuter långa debatten.

Det ljugs friskt även bland svenska politiker. Inte sällan förundras jag över tvärsäkra och häpnadsväckande påståenden som får passera oemotsagda i debatten. Påståenden som låter bekanta och lösryckta ur sitt ursprungliga sammanhang återanvänds för att gagna ibland dubiösa syften. Att sedan somliga av dessa påståenden redan faller på sin egen orimlighet  borde åtminstone medföra ett ifrågasättande.

Med detta sagt så kan jag konstatera att jag hade blivit en usel politiker.

måndag 26 september 2016

Grillkväll

Grillen är redo.
Inte igår, men söndag för två veckor sedan så grillade vi. Det blev marinerade kungsräkor med syrlig het nudelsallad och det blev antagligen oxå årets sista grillkväll. Eftersom kvällen var något sval så avnjöts måltiden i växthuset och avslutades först efter mörkrets inbrott.

Majskolvar grillas till
Nelson och Osborne

Härligt att ta till vara på solens sista strålar för dagen.

Tomater trivs ute även i september.

Mitt olivträd kämpar på.
Läcker grillrätt.
Här inne sitter vi härligt inbäddade i mörker.

Det blev en skön avslutning på grillsäsongen.

söndag 25 september 2016

Äpplets dag

Idag infaller äpplets dag för första gången i Sverige. Då ska D med Adolfsbergs trädgårdsförening besöka Carl Strömbergs äppelträdgård i Hidingsta utanför Örebro. Där arrangeras en dag i äpplets tecken. Till det evenemanget har hon bl. a. gjort kanderade äpplen.

D har till äpplets dag gjort kanderade äpplen.
Dagens tomatskörd
på Getingstorp.

lördag 24 september 2016

Lycka

Jag bara njuter när jag tittar ut denna morgon. Vi går visst ännu en vacker septemberdag till mötes. Hänförd av allt det vackra jag omges av dyker följande tanke upp i mitt huvud; "Bättre än så här blir det inte". Och det får jag uppleva. Det kan väl kallas lycka.
Septembermorgon!

Övergående morgonrodnad.

Sigge väntar på att bli utsläppt.

Det ser ut att bli en fin dag.

Som börjar med en härlig morgon.

I den här bilden finns många 
projekt samlade.





fredag 23 september 2016

Årets sista klippning

Igår var det så dax för årets sista gräsklippning. Gräset var på några av gräsmattorna osannolikt tjockt och frodigt så det var bra att hinna klippa innan något tillskott av regn.

Nu ska klipparen tvättas  innan den lämnas in för årlig service och därefter går till vintervila. Det känns alltid bra att veta att den är i topptrim  när den nya säsongen börjar i mitten av maj. Jag hoppas att oxå jag är i topptrim vid den tiden så att jag klarar av att klippa även nästa år. 
Tjockt och frodigt var det.
Dock inte utanför grinden.
Gärsgårn vid nedre parkeringen har vi planerat byta 
nästa år. Efter att ha fått en kyss av klipparen 
så framstod behovet än mera uppenbart. 


Det är bara spillror av poolsäsongen som återstår.
Poolen stängs nästa vecka.

En av de frodiga mattorna.

Samma matta.

En favoritvy.

Liksom den här.

Och den här.

Ja, även den här.
När jag klippt färdigt kom Sigge ut igen.
Han gillar inte klipparbullret och går in 

när jag klipper.
Han går på de runda kantstenarna
för att slippa grus i tassarna.
D ska tvätta klipparen med högtryck innan den
går till årlig genomgång och service.

torsdag 22 september 2016

Sigges stubbar

Sigge spanar.
Som du säkert vet så har Sigge total koll på sitt revir här hemma på Getingstorp. Ofta hittar jag honom sittande på någon av de stubbar som blivit kvar efter våra trädfällningar. Lite upphöjt, så där lämpligt kungalikt.
"Tyst, röj mig inte" tycks blicken säga.

onsdag 21 september 2016

Fordonstrassel

Elbilen vill inte fungera fullt ut.
Elbilen som vi använder mycket, inte minst i trädgårdsarbetet, har krånglat på sistone. Inte bra nu när trädgården ska gå till vila och den behövs i transportverksamheten. Det är mycket som ska förflyttas vid den här tiden. Växter och trädgårdsavfall ska tas om hand. Krukor, baljor och tunnor ska tömmas och rengöras och ställas in i förråd för vinterförvaring.

Som väl är finns en verkstad på nära håll, i Kumla, som kan allt om dylika fordon. Jag ringde igår morse och redan vid lunchtid var dom här och hämtade bilen för översyn och åtgärder av vad det nu är som fallerar.

Fordon och maskiner är bra att ha när dom fungerar, men ett gissel när motsatt förhållande inträder. Då är det bra att hjälp finns att tillgå på nära håll. Allra helst när man inte själv klarar av att åtgärda felen. Och inte ens D klarar av allt. Förhoppningsvis är bilen åter i full funktion om några dagar.

Elbilen lastad för färd till verkstad.
På väg till verkstadsbesök.

tisdag 20 september 2016

Hösttecken


Bildresultat
En tveklöst sevärd dokumentärfilm.

Ett typiskt hösttecken vill jag påstå. Ja, att fördriva en kväll med att se en sen film på TV. Programmet Dox i SVT brukar leverera minnesvärda dokumentärer. Så oxå igår då vi tittade på filmen "The wolfpack", en sällsam historia om en familj som valt att leva ett liv utanför samhället. I en lägenhet på Lower East Side, Manhattan, New York. 

Att familjen ska leva på detta sätt har bestämts av pappan, en Hare Krishna-anhängare från Peru, som oxå är den ende som har nycklar till lägenheten. Pappan som vill skydda familjen från den farliga omgivningen tar avstånd från samhället genom att inte arbeta. Om han fick ett skivkontrakt så skulle han dock kunna tänka sig arbeta. Så mycket för den övertygelsen. Familjen synes försörja sig genom den ersättning mamman, bonddotter från mellanvästern, får för att sköta barnens hemundervisning då inget av barnen går i vanlig skola.

Hur de sju syskonen, 6 pojkar och en flicka som knappt syns i filmen, lyckas ta sig någorlunda helskinnade fram i livet framstår som en gåta. Det som de sex bröderna vet om livet där ute har de lärt sig genom att titta på filmer. 

En tveklöst sevärd film som är såväl otäck, osannolik som charmig. Precis så där som livet kan te sig ibland.

måndag 19 september 2016

Nu väntar längtans tider

Även om denna morgon ter sig höstlik så lovar prognosen ännu en rätt fin vecka. Utan nederbörd dessutom, vilket jag tackar särskilt för då jag denna vecka ska klippa gräsmattorna för sista gången i år. När det väl är gjort så kan jag påstå att sommaren definitivt är över för min del. Men, om så där 8 månader så är det ånyo dags för mig  att svinga mig upp på mitt favoritfordon. Om bara kroppen vill. 

Visst är det höstkänsla som infinner sig
06.30 denna måndagmorgon.

Så annorlunda när jag "kryper" närmare
den uppgående solen.