Traditionsenligt

Som alltid i augusti så äter D och jag kräftor och surströmming. D äter kräftorna och jag surströmmingen. För dryga tio år sedan testade D oxå surströmming, men det blev ingen hit så därför har vi valt att göra på detta sätt.  Jag är glad för att hon ändå står ut med att dela doften med mig. 

Där ute i glasverandan ska vi sitta.

Eftersom vädret var lite nyckfullt så åt vi inte som brukligt i växthuset. D dukade i stället upp till fest ute i glasverandan. Det blev en riktigt mysig kväll som slutade först när mörkret lagt sig vilket börjar bli lite väl tidigt nu.

D har dukat och Osborne bänkat sig.

Smidigt med snapsvisor på servetterna.

Allehanda läckerheter men surströmmingen
ännu inte på plats.

Men nu, surströmming från Kallax och
kräftor från Hjälmaren.

Det kallar jag en delikatesstallrik.

D lovprisade kräftorna från Hjälmaren.

D hade oxå gjort läckra miniädelostpajer.

Mörkret smyger sig på.

Och snart är festen slut.

PS Sigge gillar inte doften av surströmming så han visade sitt missnöje genom att gå ut och  kom sedan inte in till natten. I morse när jag öppnade fönstret och ropade på honom så kom han som ett skott från sitt gömsle under jordkällartaket och nu ligger han och myser i min TV-fåtölj.

Efter en natt ute i regn och rusk är det skönt
att vila ut i husses TV-fåtölj.