Såg igår dokumentären "Manda bala - på liv och död i São Paulo" och kunde än en gång konstatera att människor oavsett position i samhället är beredda till allt,somliga för överlevnad, andra bara för ren girighets skull. Brasilien är inte bara sambafotboll och karnevalen i Rio.
I Sao Paulo så synes mord och kidnappning vara lika vanligt som felparkering och snatteri här hemma. Det är svårt att tänka i termer av demokrati när man får denna bild av hur samhället fungerar.
Den sedan barnsben genomkriminelle som begick sitt första mord 16 år gammal och för vilken ingen annan karriär fanns är svår att skilja från t ex Jader Barbalho,folkvald och senatens ordförande. Den senare, dömd för bl. a. omfattande bedrägerier och penningtvätt frias när rättsmaskineriet haft sin gång och synes åtnjuta folkets orubbade förtroende och ser sig själv som självklar representant för folket.
Vid kidnappningsfall så skärs ofta offrets öra av och skickas tillsammans med krav på lösensumma för att visa på allvaret. Detta är så vanligt så att vissa kirurger specialiserat sig på att rekonstruera öron. "Den enes död den andres bröd".
Småpojkar i förskoleåldern lekte kidnappare och offer och använde trägevär och träknivar med vilka man "skar av" kompisens/offrets öra. Här kan vi tala om livets hårda skola.
Det är nyttigt med utblickar i världen och inblick i andra människors vardag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar