Kulturutredningen föreslår en rejäl ommöblering av de statliga kulturmyndigheterna. Rikskonserter delas och avvecklas. Kulturrådet mister sin bidragsgivande roll. I stället samlas allt statlig stöd till de olika konstarterna i en ny myndighet
(klassiskt utredningsförslag). Bidragsgivningen till scenkonst, musik, film, litteratur samt bild och form ska samlas i denna nyskapade myndighet. Blir Eva Swartz Grimaldi Generaldirektör då ? Eller kommer det att heta Kulturgeneral. Kanske återkommer den tidigare avsatta kulturministern Cecilia Stegö Chilò. I dessa ockulta boningar kan vad som helst hända.
Smaka på portalparagrafen för kulturpolitiska mål som lyder: "Den nationella kulturpolitiken ska, med utgångspunkt i demokrati och yttrandefrihet, bidra till samhällets utveckling genom att främja öppna gemenskaper och arenor som är tillgängliga för var och en. Den ska möjliggöra kommunikation mellan individer och grupper, skapa förutsättningar för kulturupplevelser och bildning samt verka för att alla ska ges möjlighet att fritt utveckla sin skapande förmåga." Puh ! Kulturbyråkrati på hög nivå. Vad detta i verkligheten betyder är upp till din fantasi att utröna.
Visst står det " fritt utveckla sin skapande förmåga". Härligt , då ska jag bli konstnär. Levnadskonstnär. Jag måste snarast rekvirera blanketter för bidragsansökan från den nya myndigheten Kulturverket.Det namnet kanske blir för alldagligt så att myndigheten i stället får heta Kulturpalatset.
Utan att noggrant satt mig in i kulturutredningen så förvånas jag över att man även på kulturområdet ser omorganisation som rätt medicin för verksamhetens utveckling och utbredning. Det finns idag en övertro på omorganisation som det rätta medlet för nyskapande och utveckling. Omorganisationer som under tiden de sker ofta skapar kaos i verksamheten och leder till strider som medför att det ursprungliga skälet till den tänkta förändringen tappas bort i en hysterisk och onyanserad debatt (jfr Försäkringskassans omorganisation ).Omorganisationer som oftast förväntas leda till besparingar och finansiera sig själva medan de i verkligheten "stjäl" pengar från kärnverksamheten och leder till fördyringar.
Leder föreslagna förändringar till att all kultur blir tillgängligare för alla och att Svensson blir en aktivare kulturkonsument ? Att kultur inte längre ses som enbart en huvudstadsangelägenhet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar