Regeringens förslag att avveckla den statliga inkomstgarantin, populärt kallad ”konstnärslön”, väcker heta känslor från den s. k. kultureliten som
upprörs och känner sig tillintetgjorda. ”Småaktigt” och ”njuggt” är ord som används för att beskriva detta.
- "Vad ska vi då leva av" ? frågar sig fattigkonstnärerna. Stackars människor.
Denna ynnest åtnjuts idag av 157 personer "för konstnärlig verksamhet av hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kulturliv".
Visst är det väl så att en stor del av dessa 157 personer bidragit med något gott till det svenska kulturlivet. Vad jag inte förstår är varför deras insatser ska belönas extra utöver vad de antagligen redan tjänat på sina "konstnärliga gärningar".
Vanligt folk får lön efter utfört arbete, vanligtvis minst 40 timmar/vecka. Idag då ett stort antal människor dessutom inte ens har ett arbete och är utförsäkrade från trygghetssystemen så ter sig en företeelse som inkomstgarantin som både orättfärdig och osmaklig.
Dela gärna ut en förtjänstmedalj som ett erkännande för extraordinära kulturinsatser eller ett stipendium för ett visst projekt men lön livet ut oavsett insats är att gå för långt. I vart fall år 2010.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar