Se- och tänkvärd kulturkrock

Fredagen avslutades med filmen "En oväntad vänskap". En historia ur det verkliga livet om den färgade förortsgrabben och smågangstern Driss som söker jobb hos den stenrike och genom en olyckshändelse upptillhuvudet-förlamade Philippe. Driss söker jobbet för att få en underskrift så att han berättigas till bidrag men mot alla odds anställs han och plötsligt är inget sig likt längre för vare sig Driss eller Philippe. De får båda uppleva världar som de aldrig tidigare varit i närheten av och en djup vänskap uppstår.

Det är en film med både charm och allvar som går rakt in i hjärtat och bjuder dig på många härliga skratt. Kort och gott en film du mår bra av.  Dessutom kryddas den av suveräna skådespelarinsatser. Omar Sy som Driss och Francois Cluzet som Philippe.

Filmen kan oxå tjäna som en utgångspunkt i en debatt om vård och omsorg.  Skulle kunna ingå i grundutbildning för personliga assistenter.  Jag kan känna igen mycket genom min egen förlamningshistoria. Som förlamad och "hjälplös" växer du inte av att  möta  överdriven  "tyckasyndommentalitet". Det bästa är att ses som den individ du alltid varit, om än med lite ändrade förutsättningar. Men fortfarande med behov och kunnande. Med förmåga att forma nya drömmar och mål.  Som  dessutom går att uppnå. Jag vet.