Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.

söndag 15 februari 2015

En härlig Alla hjärtans dag

Bildresultat för alla hjärtans dag
 


På alla hjärtans dag så  är ju kärleken alltid närvarande. Igår tittade D och jag på gamla videofilmer som vi överfört till DVD. Det var två högkaratiga kärlekshändelser vi valde att titta på. Först tittade vi på min 50-årspresent från D. Det var en resa med bil genom delar av Frankrike under 8 dagar i augusti 2000. Så härligt att få återuppleva de underbara dagar vid upplevde på vår färd genom den franska landsbygden. D hade förbeställt hotell med lämpliga bilavstånd emellan.
Den kortaste dagsträckan var 12 mil och den längsta 40 mil. D hade lyckats hitta bedårande ställen att bo på, mestadels små ställen på landsbygden. Bara vid ett tillfälle bodde vi i en större stad, Bergerac.

Vår färd började  i Paris och efter 27 mil blev vårt första stopp i Contres där vi bodde på Hotel de France **. Ett hotell där utsidan lovade mera än vad insidan kunde hålla. Avsaknad av AC i rummet gjorde den första övernattningen till en prövning.

Dag 2 styrde vi kosan mot Bourbon L´archambault, en biltur på 29 mil, med övernattning på Grand Hotel Montespan-Talleyrand ****. Den här staden låg som i en gryta och hotellet med tillhörande spa var ett oerhört charmigt gammalt kurhotell.

Dag 3 blev bilfärden 37 mil med stopp i Cales och övernattning på La Petit Relais *. Ett rätt så mediokert hotell i en charmig liten ort.

Dag 4 bjöd på den kortaste dagsetappen, efter bara 12 mil var vi framme i Bergerac, den enda större stad vi bodde i. Där övernattade vi på Hotel de Bordeaux**.

Dag 5 hade som mål Le Vigeant där vi bodde på ett hotell långt ute på landsbygden vid Vienneflodens strand. Hotellet hette Val de Vienne***** och var den absoluta höjdaren på resan. Till det bidrog den förstklassiga restaurangen La Grimolee där vi åt en 7-rättersmåltid som är den bästa restaurangmåltid jag någonsin inmundigat.

Dag 6 inledde vi med ett pooldopp innan frukost och därefter en färd med elbåt på Viennefloden. Efter denna energigivande morgon så gav vi oss iväg på den längsta dagsturen, 40 mil till Senonches och med övernattning på Hotel de la Foret***.

Sista dagsetappen var 18 mil med stopp i Lieusaint och övernattning på Le Flamboyant**.

Dag 8  var Paris och Charles de Gaulle-flygplatsen slutstationen. Skulle jag över huvud taget lyckas hitta till rätt parkeringshus och plats för att lämna av hyrbilen. Funderingen var berättigad då infarten till flygplatsen var ett myller av "motorvägar" med, minst sagt, intensiv trafik. Vilken lättnad när vi hittade rätt på första försöket. Fråga mig bara inte hur vi gick till väga.  Jag rattade och D bistod med noter. I vart fall var det en oerhörd lättnad när bilen var parkerad och nycklarna inlämnade

Bildresultat för alla hjärtans dag
Totalt blev det 186 mil i bil under dessa 8 dagar.  Jag körde hela vägen, men eftersom vi  medvetet sökte oss undan de stora stråken ut på landsbygden så upplevde jag inte ett enda ögonblick av stress eller irritation. Vissa dagar så såg vi knappt en enda bil eller människa längs vägen. De flesta byar vi passerade såg ut att vara övergivna utan ett livstecken och med fönsterluckorna stängda. Det var märkligt att stanna och gå ur bilen på en promenad genom byn utan att höra ens en galande tupp eller skällande hund. Än mindre möta en livs levande människa.

Det här var en av mina bästa och mest upplevelserika semestrar. Hade inte min stroke satt stopp för fortsatt resande så hade D och jag säkert återbesökt några av platserna. Det är ändå roligt att kunna återuppleva detta tillsammans via DVD. Det känns märkligt, men oxå roligt,  att återse mig själv i min krafts dagar.

Efter Frankrikeäventyret tittade vi på film från vårt bröllop den 26 maj 2001

På dagen en månad senare, den 26 juni 2001,  så drabbades jag av den stroke som  totalt kom att förändra våra liv. Många begränsningar har detta förstås inneburit men oxå många oerhört positiva förändringar. Jag tror t ex inte att vi bott här på vårt älskade Getingstorp om allt varit som förr. Det är nåt att glädjas åt som jag inte skulle vilja vara utan.




18 kommentarer:

  1. Vilken härlig resa! En sådan skulle vara drömmen för mig och min man...det är bara att det är så svårt att övertala honom...tänk om han skulle kunna skriva så detaljerad om saker han gjort tillsammans med mig! En riktigt kärleksförklaring som passar så väl på Alla hjärtans dag! Ha en fortsatt bra kväll tillsammans med din D , hälsningar ,Karla.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fortsätt dina övertalningsförsök. Att ha ett minne som detta gemensamt är obetalbart och betyder extra mycket när man t ex inte längre kan resa. Drömmar är till för att förverkligas all den stund de är möjliga att genomföra. Ha de gott!

      Radera
  2. Vilken fin berättelse! Å minnen -- filmer eller foton - är det bästa som finns, då man alltid kan gå tillbaka till dem, återuppleva äventyr och minnas.
    Dessutom är det strongt av dig att du inte är bitter över stroken och vad den inneburit för dig. Du verkar vara en positiv människa rakt igenom. Skulle önska mig att fler hade den attityden!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack. Det är underbart att kunna resa igen, allra helst för mig som inte längre kan resa.
      Bitter kan det nog vara lätt att bli, men jag gav mig f..n på att inte ramla i den fällan och med hjälp av D så har jag klarat det rätt bra.

      Radera
  3. Vad häftigt och fint! Vilken härlig resa ni gjorde i Frankrike! Vi har börjat så lite kring vår Frankrike resa ii höst, men den bär nog oss bara till Champagne distriktet, denna gång!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var en höjdare. När jag ser filmen är det som att vara på plats.Jag kan känna dofterna och återuppleva tystnaden. Underbart!
      Ha de gott i Champagne.

      Radera
  4. Vilka härliga minnen!
    Ja, man vet aldirg när livet förändras, det kan gå fort. Ibland kan det man tror är minus få sina plussidor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, den resan är ett guldkorn jag bär med mig genom livet. Att förmodat minus kan bli plus inser man nog inte förrän det tråkiga har hänt.

      Radera
  5. Härligt med dokumenterade händelser så man kan drömma sig tillbaka och det verkar onekligen ha varit en underbar resa!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, en sån underbar 50-årspresent vill jag komma ihåg så detaljerat som möjligt.

      Radera
  6. Gillar din inställning att vissa saker kan föra med sig positiva förändringar, ibland så läser man att folk bara väljer att se livet nattsvart efter de gått igenom något.
    Ha en fin dag!

    SvaraRadera
  7. Tack. Jag är glad för att jag inte fastnat i offerrollen. Att jag haft D vid min sida har förstås varit avgörande för att jag kunnat fortsätta leva ett rikt liv.

    SvaraRadera
  8. Låter som en helt underbar resa.
    Vi gifte oss den 27 maj fast 1987.
    Bra att gifta sig i maj eller hur.
    Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var en underbar resa. Visst är maj en perfekt månad för bröllop.

      Radera
  9. Ett fantastiskt fint inlägg som verkligen andas kärlek. De allra bästa presenterna är upplevelsepresenter. Man kan uppleva sina minnen igen och igen.
    Hatten av för dig som kan se det fina och positiva runt dig trots din funktionsnedsättning!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Kommande helg planerar vi att se en film från vår näst sista utlandsresa tillsammans. Det var 1999 till Skiathos och det blev mitt sista besök i Grekland. Detta efter att ha rest till Grekland i 25 års tid.
      Vi testade två utlandsresor efter min stroke, till Ungern och Spanien, och jag blev då varse att det var färdigrest för min del.
      Att tänka positivt kan låta som en klyscha ibland, men är helt avgörande i svåra stunder. En viktig ingrediens i en överlevnadsstrategi. Den alla viktigaste ingrediensen är dock Kärlek.

      Radera
  10. Vilken resa ni haft, spännande och upplevelserik. Förstår att du/ni har varit med en omtumlade period och en stor förändring. Framförallt känner igen när en dramatisk händelse vänder upp och ner på livet. Det är svårt och tufft när men också givande och berikande - det kan jag skriva under.

    SvaraRadera
  11. Det är nog så att det är inte förrän man varit med om något livsomvälvande som man kan uttala sig om vad det faktiskt innebär. Som du så riktigt noterar, det kan oxå vara givande och berikande mitt i allt "elände". Trevlig helg!

    SvaraRadera