Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.

onsdag 30 december 2009

Svårt med könstillhörigheten för politiker

Näringsminister Maud Olofsson (C) har haft ett tufft år.
Men hon tror att en del av den stormande kritiken beror på att hon är kvinna.

– Många vill förminska mig och tror inte att jag behärskar sakfrågorna, säger hon.
Ja, på något sätt måste hon ju försvara sig själv och sitt eget i dyn sjunkande parti.

Jag tror inte att Maud Olofsson faller på sina plutande röda läppar eller snygga kläder utan mera på att hon stundom låter som en ilsken bandhund i debatten. När hon är som mest intensiv så skulle hon matcha även i skinnbrallor och MC-väst. Synd, för hon har ju faktiskt god klädsmak men vad hjälper det.Kläderna bör ju också matcha personligheten.

Maud Olofsson skulle vinna på att uppträda mera som en kvinna i stället för att efterapa männen. Det är, som jag ser det, ett vanligt misstag som kvinnor i maktställning gör. Dom uppträder som män på männens villkor och det är ingen framgångsrik strategi. Att som kvinna framträda som lite råbarkad, tuff och känslokall ger inga pluspoäng. Varför gör dom då så ? Ja, kanske är dom därtill nödgade.

Lika illa är det för män vid makten som lägger sig till med alltför många kvinnliga sidor. När dom visar sig känslosamma, mjuka och alltför villiga till kompromisser så kommer även där kritiken. Plötsligt betraktas dom som svaga och mesiga. Ja, ibland dristar sig också något ljushuvud till att kalla dom för kärringar.
Det ska fan vara människa och politiker.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar