Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.

måndag 22 juli 2013

Mitt eget "Lilla Grekland"

 Förr, när jag fortfarande kunde resa så var Grekland mitt favoritresmål. I 25 års tid återvände jag dit, oftast till någon av de många öarna. Så många besök har förstås satt sina spår så ibland får jag gå under namnet "Grekgubben". Idag så återupplever jag Grekland på annat sätt, oftast genom en greklandsinspirerad måltid. Igår kväll var det dags för en sådan, en riktig klassiker. En grekisk sallad baserad på grönsaker från den egna trädgården, med D:s tzatziki  och  grekiska bondbröd.  Ouzo och iskall Retsina var förstås givna följeslagare. Det blev en härlig greklandskväll här hemma på Getingstorp.
På väg ut till växthuset passerade detta plan ovan mig.
På väg till Grekland kanske.
Jag har mitt Grekland bara 30 sekunder bort.

En genuin grekisk måltid.

Sigge vill oxå smaka på greklandsstämningen.
Katter hör ju hemma på grekiska tavernor.

Det blev en snabb titt i växthuset för Sigge.

Sigge lånade sedan min elmoppe som
jag stod parkerad vid sidoingången.

D avslutade kvällen med lite underhållsarbete.
En trädgårdstrappa som behöver fräschas upp.
Innan kvällen är till ända  tar Nelson
och matte en vända i hallonhäcken.




 

12 kommentarer:

  1. Så sött med "lille" Nelson som tycker om hallon. (Dom godaste bären tycker jag oxå...)

    Vilken fantastisk hallon"dunge" ni har! Hoppas på att få till en sån. Har ni något särskilt knep att lära ut? Gödsel..? Eller får dom bara växa fritt.?

    SvaraRadera
  2. Hallonhäcken får sköta sig själv. Vi vattnar inte, gödslar inte , klipper och ansar den vartannat år.

    SvaraRadera
  3. Jag kan bara hålla med - vilken hallonhäck!

    SvaraRadera
  4. Den kan se rätt eländig ut ibland men när bären kommer då blir det rikligt.

    SvaraRadera
  5. Wow, vilken hallonhäck, helt fantastisk.

    SvaraRadera
  6. Hej Steve! Vilken läcker Greklandstallrik! Det vattnas i munnen! Fin blogg du har. Varma hälsningar från en skolkamrat från Näsåker och Ramsele. Solveig

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Solveig!
      Tack för vänliga ord.Roligt att du hittat hit. Näsåkertiden. Tänk att mera än ett halvt sekel passerat sedan dess. Mina minnen från den tiden har förstås grumlats en hel del men jag kommer i alla fall ihåg Näsåker som en bra barndomsplats. Hittade för en tid sedan ett skolkort från Näsåker på nätet. Jag blev förvånad att jag kom ihåg de flesta vid namn, i vart fall förnamn. Och lärarinnan, Siri Åkerberg.

      Radera
  7. Sigge är bara så söt med sitt avslappnade sätt :)

    SvaraRadera
  8. Ser att det hänt saker även med dig och jag gläds med dig att du är där du är idag. Vet inte om du minns mig men jag minns dig mycket väl både från de två skolorna och sen på Remsle och även tror jag att vi råkade få sällskap på Arlandabussen någon gång när du var på utresa och jag på väg till jobbet på flygplatsen. Önskar dig allt gott och skickar en varm virtuell kraaaam

    SvaraRadera
  9. Ja, för 12 år sedan förändrades min tillvaro totalt då jag fick en stroke. Det har dock inte hindrat mig från att leva ett fortsatt bra liv. Förvisso med många begränsningar, men det jag inte klarar av som förr har jag lärt mig att göra på ett nytt sätt. Inte allt lyckas, men det mesta klarar jag hjälpligt.
    Jag kommer tyvärr inte ihåg dig eller det där mötet på Arlandabussen. Jag tittade in på din blogg och fann en fascinerande historia om hur du rest i en känd ( okänd för mig innan Google hjälpte mig) botanists fotspår. Jag hoppas att du fortsätter titta in på min blogg och önskar dig allt gott.

    SvaraRadera
  10. Hej igen Steve! Jag förstår att du inte kommer ihåg folk och händelser. Jag blev själv ut för att tappa tillgången till mina minnen efter fallolyckor för 14 år sedan. Har jobbat oavbrutet med minnesträning sen dess, men ännu är flera tiotals år borta. Brukar hjälpa mig att komma till en plats, då börjar hjärnan jobba som sjutton. Blev pensionär före 50. När folk säger att det viktigaste är hälsan brukar jag säga, nää - det är attityden till livet! För har man inte en positiv attityd i längden så kan man vara hur frisk som helst men ändå ha ett bedrövligt liv. Men - även om man inte har hälsan så kan man ju ha ett bra liv - ja så bra det går - iallafall om man bara värdesätter det man KAN göra. Visst är det svårt ibland, jag förstår det. Jag beundrar din blogg och att få följa hur du jobbar med olika saker där du finns. Tack för den bloggen, du hjälper säkert många som ännu inte hittat hur de ska förhålla sig till den nya situationen. Det är viktigt och jag högaktar dig för att du kan göra det. Har varit inne på bloggen förut och blev mycket imponerad av dina skriverier och bilder. Jag följer dig. Hej så länge

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för dina vänliga ord. Av det du skriver så kan jag anta att även du under de senaste decenniet haft anledning att fundera, att värdera och omvärdera mycket i ditt liv.
      Jag älskar klokskap och jag tycker att du uttrycker stor sådan med orden om att "attityden till livet" är det viktigaste. Jag önskar dig en fortsatt skön och njutbar sommar. Själv njöt jag just av morgonstunden när jag släppte ut Sigge och åkte med elmoppen och hämtade morgontidningen.

      Radera