Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.

fredag 8 april 2016

Knäck den nöten om du kan

Nytvättade och färdiga att använda.

Varje gång det "gungar i samhällsbåten" så blir det ofelbart så att jag tänker till lite extra. Frågorna är många, svaren likaså , men ändå känner jag mig stundom bara förvirrad. Bästa sättet för mig att försöka få klarhet är att lära mig mera, att bättre försöka förstå vad som dagligen försiggår där ovan mitt huvud. Vem har rätt, vem har fel, vem ljuger, vem talar sanning? Ja, frågorna bara hopar sig och svaren är inte sällan olika beroende på vem jag frågar.
Vad kostar maktelitens  skattesmitning svenska folket per år? Det är en fråga som länge stötts och blötts. Frågan nu  högaktuell igen, efter att de s k Panamadokumenten blivit kända. 

Ofta är det omöjligt för den vanlige medborgaren att begripa vilka summor det rör sig om och vilka konsekvenser skattesmitningen får för det svenska samhället. Jag tycker själv att det blir knepigt när vi rör oss på miljardnivå. Att storföretagen, välbeställda politiker och styrelseproffs årligen blåser oss svenskar på åtskilliga miljarder kronor blir liksom bara hiskeliga siffror för mig.

Därför tycker jag att det är bra när media, t ex Uppdrag Granskning,  åskådliggör dessa astronomiska summor genom att t ex räkna om dem i antal elevplatser i den svenska skolan, antal undersköterskor i äldrevården etc. Då blir det genast mera greppbart även för mig. Greppbart, men oxå riskfyllt. Risken finns nämligen att debatten till slut bara handlar om jämförelser. Vad kostar skattesmitningen, vad kostar skolan, vad kostar invandringen, vad kostar försvaret, vad kostar den svenska välfärden? etc.

Debatten ska så klart handla om varför det skattesmits. En nöt som vi inte knäcker genom matematiska beräkningar. Och varför så lite görs för att förhindra fortsatt skatteflykt. Dessutom, varför blir konsekvenserna för den som avslöjas så lindriga. Därtill kan man som skattesmitare göra s k självrättelse och när den är gjord så är brottet glömt. Jag undrar hur många självrättelser som gjorts efter att Skatteverkets chefer tipsat sina skattesmitande kompisar om att någon är dom på spåren.

Det är ingen lättknäckt nöt det här.





6 kommentarer:

  1. Vi har fått lära oss ett nytt ord, självrättelse. När det först började dyka upp i media blev jag nyfiken på vad detta kunde vara. Lite konfunderad blev jag men med en viss beundran för att någon lagt tid på att hitta på ett nytt ord som inte skulle uppfattas som negativt utan snarare som någon form av bikt där man får förlåtelse för sina synder.

    Du som kan brott och straff, finns det annan brottslighet där myndigheter erbjuder samhällets förlåtelse för begångna brott?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Självrättelse har onekligen en positiv klang.
      Någon sådan tanke har aldrig funnits inom kriminalvården under alla mina år. Somliga brott är ju dessutom omöjliga att rätta till. De är s a s oåterkalleliga.
      Nej, det här får nog ses som en gräddfil för skattesmitare.

      Radera
  2. Jag brukar alltid påstå att folk gärna betalar skatt om de ser att man får något tillbaka. Dvs i länder där systemet inte funkar blir folk också ovilliga att betala skatt. Men detta resonemang verkar bara gälla "vanliga" människor. De rika har tydligen någon annan "moral". Jag orkar nästan inte skriva om det för jag blir så arg...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och här i Sverige få vi ju faktiskt mycket tillbaka. Tycker jag i a f och då känns det helt ok att bidra.
      Jag förstår dig helt och fullt, för det är ju så jä..a tråkigt att behöva bli arg.
      Att vara arg är en jobbig känsla, men hur känns det att vara den som glider undan och hela tiden skor sig på andras bekostnad? Jag bara undrar.

      Radera
  3. Då vi sällan äter nötter och absolut inte har en nötknäckare som klarar av att knäcka härvan som pågår just nu så har jag (tyvärr) valt att spela struts och sticka ned huvudet i sanden. Japp, jag vet att det är fel attityd. Det behöver du inte tala om för mig... Men det som är mest "konstigt" enligt maken som följt skandalen betydligt mera än jag är ju att det mesta inte ens är/var olagligt när det skedde. Men det gör det ju inte bättre/mera moraliskt försvarbart...

    SvaraRadera
  4. Det är nog många bland de c:a 400 svenskar som finns i Panamadokumenten som just nu gör som du.; spelar struts och stoppar huvet i sanden för förr eller senare så går även den här "åkomman" över.
    Jag tänker inte försöka tala om för dig vad som är rätt eller fel attityd. Vad som är rätt för dig kan ju mycket väl vara fel för mig och vice versa. Precis som det ser ut att vara när det gäller det här med moral. Vi gör våra egna val här i livet.
    Nötknäckare används inte särskilt frekvent så den är nog oftast undanstoppad i nån låda bland andra "användersällanprylar". Det hindrar dock inte mig från att ändå försöka "knäcka nötter". Jag är ändå rätt van att försöka göra sånt som jag inte kan. Annars skulle jag inte få nåt gjort.
    Det vore en jobbig värld att leva i om ALLT skulle vara reglerat i lagar. Då skulle vi väl käka frukost fram mot midnatt nån gång och vem vill titta på kvällsnyheterna på fastande mage.
    Apropå lagligt-olagligt, du har väl skiftat till sommardäck.

    SvaraRadera