 |
| Tack Nelson för underbara år tillsammans! |
Nelson finns inte med oss längre. Han fyllde 9 år den 12 februari och igår fick han lämna oss. Jag nämnde i mitt födelsedagsinlägg att han försvagats mycket under det senaste året.
 |
Nelson och Osborne på promenad.
med matte. |
 |
| D:s fyra killar på samma bild. |
Vid veterinärbesök för en en kort tid sedan så konstaterades han oxå ha drabbats av en elakartad sjukdom varför vi visste att vi inom en snar framtid skulle nödgas ta det där beslutet som alla djurägare vet om men ändå har så svårt att förlika sig med. Sjukdomen är förvisso behandlingsbar, men behandlingen är mycket omfattande och livslång. Därför inget man bör utsätta en åldrande hund för. Vid såna tillfällen är det skönt med en veterinär som känner Nelson och som vi litar på.
 |
| Nelson, Osborne och Sigge ; alltid nära matte. |
En bullmastiff blir mellan 8 - 10 år så vi har varit väl medvetna om att det oundvikliga närmat sig, men det är alltid lika svårt när det ska ske. Extra svårt för matte förstås då hon och Nelson upplevt så mycket tillsammans under de här 9 åren. Förutom promenader varje dag så har dom gjort massor tillsammans; varje år plockat bär och svamp, jobbat i trädgården, tillryggalagt många mil i bil, bott på hotell etc. Dom har kort sagt upplevt världen tillsammans.
 |
| 9-årstårtan blev den sista födelsedagstårtan för Nelson. |
Ett av skälen till att vi skaffade Osborne var att vi inte ville vara utan hund när Nelson inte skulle finnas med oss längre. Dessutom ville vi gärna att Nelson skulle föra sin klokskap vidare till Osborne vilket oxå skett under det dryga år dom haft tillsammans.
 |
Sigge och Osborne kommer att sakna sin storebror.
|
D och jag som varit med honom varje dag vet att han levt ett bra och innehållsrikt liv. En vetskap som är skön att bära med sig i den stora saknaden.Nelson har varit en underbar familjemedlem och kompis som levt med oss alla sina år här på Getingstorp. Både genom sin storlek och personlighet har han tagit ordentligt med plats och lämnar ett stort tomrum efter sig.
Åh, Steve... Det gör mig verkligen ont att läsa detta. Även om man vet vartåt allt är på väg så gör det inte allt särskilt mycket lättare.
SvaraRaderaDu får be D plantera en blomma åt honom sedan när det är möjligt. När jag stod inför samma beslut som ni fick göra var min älskade lilla katt 21,5 år. Hon vilar nu under paradisbusken med en kärleksört som dekoration. Paradisbusken var det första jag planterade när vi flyttade till huset och betydde därför mycket för mig och kärleksört är en av mina absoluta favoriter.
Små sätt att bearbeta något som är så otroligt jobbigt och svårt att ta in.
Tack för din omtanke och dina vänliga ord! Det är en tom dag idag. Som du så riktigt skriver så får vi på olika sätt bearbeta detta under en tid innan det sjunker in och vardagen återvänder. Nelson kommer för alltid att finnas med oss i våra tankar.
RaderaSå ledsamt, så ledsamt.. sorgen och saknaden är så stor, går aldrig helt över men blir lättare med tiden att bära. Nelson kommer alltid att vara med er - i minnet.
SvaraRaderaNi tog ett rätt beslut, hur svårt det än är att bestämma över liv och död är det den sista tjänst vi måste ta ansvar för när livet inte längre är värt att leva.
Vi har inga husdjur längre, jag klarar inte av avskedet mer. Det blev för många farväl under några år.
Många kramar till er från mig.
Tack snälla du! Vi känner oxå att det var ett rätt beslut och att Nelson fick avsluta sitt liv på ett värdigt sätt. Visst är avskeden tunga att bära.
RaderaBlir otroligt ledsen när jag läer ditt inlägg. Även jag som hundrädd person har ju fått lära känna coola Nelson genom att läsa din blogg. Att förlora en älskad familjemedlem är tufft.
SvaraRaderaTycker dock att ni gjorde helt rätt beslut att avsluta hans liv på ett värdigt sätt. Att utsätta ett djur för "konstgjord" andning är självisk tycker jag och gynnar verkligen inte djuret.
R.I.P Nelson.
Tack för din medkänsla! Jag tror att din hundrädsla kunnat "botas" om du fått träffa Nelson. Han var förvisso respektingivande, men samtidigt så oerhört hänsynsfull. Det känns bra att han fick avsluta ett bra liv på ett bra och värdigt sätt.
RaderaAtt förlora en familjemedlem är alltid svårt. Känner med er och beklagar sorgen. Men håller med om att det var rätt beslut ändå. En sån lång behandling skulle han inte gynnas av. Och inte kan han säga nej själv heller, som jag är säker på att han hade gjort om valet var hans.
SvaraRaderaStor varm kram denna sorgens dag! ❤
Tack snälla du för din medkänsla! Hur mycket jag än tänker att det var ett rätt beslut så känns det ändå bara tungt, tungt, tungt. Som väl är så finns det många ljusa minnen att plocka fram.
RaderaSå tungt och smärtsamt för er. Kanske en tröst att beslutet var oundvikligt och att ni har Osborn som en liten glädjespridare. Anna och Jan
SvaraRaderaNi som själva varit med om att mista fyrfota vänner förstår så klart hur vi känner i denna stund. Osborne gör sitt bästa för att bringa glädjen åter på Getingstorp. Så har vi oxå Sigge som även han gör sitt bästa för att trösta. Just nu har vi en morgonmysstund när han ligger framför mig på skrivbordet.
RaderaÅh nej!!! Riktigt ledsen blir jag! Man förundras ju ibland över att det känna som att man känner människor som man bara pratat med på nätet. Men det känns ju som att man känner en del djur också!!! Fina bilder och fin berättelse! Förstår att det är en stor saknad!
SvaraRaderaTack snälla! Det känns bra att Nelson oxå hade vänner ute i bloggvärlden. Nelson var ju en stark personlighet som hade förmågan att tränga "igenom rutan". Han och jag "pratade" ibland om hur det skulle vara att bo i husbåt när jag läste er blogg.
RaderaNär D var ute bland människor med honom så var det ofelbart så att någon kom fram och ville fråga vad det var för hund och få möjlighet att hälsa på honom.
Men nej, fina Nelson är inte längre med er och jag beklagar från djupet av mitt hjärta den sorg och saknad som nu ligger hos er alla på Getingstorp. Även om jag själv aldrig haft en hund så har jag förstått hur värdefulla de är, vad mycket de betyder och att de blir en del av familjen. Även om det är livets gång för alla och även om ni var förberedda så känns det naturligtvis tungt, men trots allt, ni har många fina minnen att se tillbaka på.
SvaraRaderaTack snälla du! Din kommentar säger det mesta som finns att säga. Betydelsen av goda minnen kan aldrig överskattas. Något att tänka medan vi lever. Det ju då vi skapar våra minnen.
RaderaNu blir Nelson glad i sin hundhimmel när han läser ditt inlägg. Jag blev så rörd. Man vet att tiden är begränsad, men det är aldrig lätt eller välkommet att ta farväl av ett älskat djur!
SvaraRaderaJag har ingen hund, men jag kan förstå saknaden. Gläds åt att ni har haft en så fin hund som Nelson!
Tack för dina vänliga ord! Nej, det är sannerligen inte lätt med ett farväl som detta. De senaste dagarna har varit som att gå omkring i ett töcken. Vi fyra som är kvar i familjen gör vårt bästa för att hjälpa varandra att gå vidare och vi kommer alltid att kunna glädjas åt de ljusa minnen Nelson lämnat efter sig.
RaderaAlltid jobbig när en vän, djur eller människa, lämnar oss. Men som tur är finns fina minnen kvar.
SvaraRaderaSå viktigt det är att skapa fina minnen. En insikt att bära med sig genom livet.
RaderaOch här sitter jag med stickande ögon, finaste, finaste Osborne.
SvaraRadera/Anette
Det gör jag oxå varje morgon när jag öppnar bloggen och möter Nelsons blick.
RaderaNelson menar jag förstå!!!
SvaraRaderaDet förstod jag så klart. Ibland har man alltför bråttom.
RaderaVilka fina och förstående kommentarer du har fått till det här inlägget. Nelson är nog mäkta stolt över dig att han fick vara en älskad och uppskattad "bloggkändis" här hos dig.
SvaraRaderaÄr också väldigt säker på att han INTE hade velat att du slutar blogga!
Ja, det är väl det jag ville säga - att jag saknar dina inlägg. Hoppas "budskapet" gick fram genom all snö som fallit...
Kram till dig och D.
Tack för dina vänliga ord! Ja, det känns väldigt bra med medkännande bloggkompisar i stunder som denna.
RaderaJag ska inte sluta blogga, har bara tappat gnistan just nu. Om mina inlägg saknas av någon så finns det ju anledning till snar återkomst.
Det senaste (förhoppningsvis sista) snöfallet var väl ändå onödigt.