Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.

torsdag 22 juni 2017

Sigge och jag


Jag är vad man brukar benämna en kattmänniska. Jag har oftast haft katt och instämmer i devisen " a home wyhout a cat is just a house" När D och jag träffades så hade vi ingen katt då D inte är var någon kattmänniska. När jag fick min stroke och blev bunden till hemmet så ordnade D så att vi skaffade katt. Hon visste min vurm för katter och tyckte att jag behövde sällskap när jag hela tiden var hemma. Buddha blev mitt sällskap i nästan 10 år.
Sigge är liksom jag en betraktare som ofta sitter och
tittar på nåt vackert.

Och liksom husse älskar han matte.
Sigge hittar alltid en skön plats.

Och alltid finns nåt att betrakta.






10 kommentarer:

  1. Så fin!
    Jag är också en "kattmänniska",men kan tyvärr inte ha någon katt numera eftersom jag reser bort så mycket.
    Glad midsommar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag förstår, ska man ha husdjur så bör man oxå kunna vara hemma med dom.
      Glad Midsommar!

      Radera
  2. Så fint du beskriver ditt förhållande till dina katter. Sigge verkar vara en stor personlighet och till allas glädje på Getingstorp. Är själv ingen Kattmänniska och skulle nog hellre skriva "A home without a dog is just a house". Fina bilder på Sigge i olika positioner, en livsnjutare som gärna går sin egen väg, om än jag kan ha fel där.
    Önskar dig en riktigt Glad Misommarhelg Steve och jag håller mina tummar för att det vackar vädret håller i sig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nog är Sigge en livsnjutare som går sin egen väg, så där har du helt rätt. Med tidigare Nelson och nu oxå Osborne så har jag även blivit hundmänniska. Man kan vara både och även om katt ligger i min grundpersonlighet.
      Tack, tyvärr säger prognosen att finvädret nu upphör och i Midsommar så får vi räkna med regnskurar, men det blir nog bra ändå.
      Ha de gott på Gozo i helgen!

      Radera
  3. Så fint du skriver om er kära Sigge!

    Trevlig midsommar till er alla!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! En Glad Midsommar till er på Hagtorpet!

      Radera
  4. Ja, som du förstår så är jag också kattmänniska. Apropå katt så såg jag i dag att några nya grannar har katt. Det var nog den fetaste katt jag någonsin sett! Magen släpade nästan i marken, bara någon centimeter när. Staaaackars kisse! Den kan aldrig må bra, den orkade ju knappt röra sig i värmen.

    Usch så jag saknar att ha en klappbar katt men så länge njuter vi av alla de vilda runtomkring oss.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, jag har förstått att du oxå är kattmänniska och tids nog så sitter du nog där med en "klappbar" katt i knät.
      Visst blir man ledsen när man ser djurägare som av missriktad välvilja göder sina djur. Än värre i den spanska värmen.

      Radera
  5. Är varken katt- eller hundmänniska. Men så här på skärmen kan jag gilla Sigge. Ozzy och Nelson medan han fortfarande fanns. Du beskriver dem ju så väl och då blir de ju riktiga personligheter. Å Sigge påminner ju otroligt om katten Gustaf (Garfield) som jag älskar. Hade alla böcker och har faktiskt forfarande en mjukis-Garfield som sitter på sänggaveln. Så jag antar att jag är en kattmänniska ändå;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Allt har sin början och för dig börjar det på skärmen. Just Sigge, den rasen i den färgen, är ju förebilden för Garfield. Jag talade just om för Sigge att du har honom i mjukisvariant på sänggaveln. Så visst är du kattmänniska. Glad Midsommar!

      Radera