Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.

onsdag 11 september 2019

Livgivande ögonblick

I mitt senaste inlägg från familjekräftskivan formligen "gödslade" jag med bilder. Men alla kom inte med så här kommer några till med familjens yngsta medlem i centrum.
De ögonen är det lätt att drunkna i.

Liv med Mormor och Mamma.

Liv på promenad med Morfar.

16 kommentarer:

  1. Oh, underbart söta lilla Liv! Förstår att det är svårt att inte drunkna i dessa ögon.

    SvaraRadera
  2. Vi är lyckligt lottade du och jag, för visst har oxå du en liten Liv?

    SvaraRadera
  3. Alltså! Gu så söt! Med glaset i ena handen och den andra nedstoppad i fickan! Så världsvan!

    SvaraRadera
  4. Hon brås väl på Mormor kan jag tro. Vad månde bliva?

    SvaraRadera
  5. Ja, Livs ögon har alltid varit så otroligt speciella ända sedan födseln tycker jag. De är så otroligt vackra och uttrycksfulla. Så japp, hennes ögon kan man verkligen drunkna i. Gillar också hennes "vuxenattityd" med glaset - hahaha:-)

    PS. Så himla roligt med tre generationer på bilden. Tycker att dottern är mycket lik D, men Liv är inte speciellt lik sin mamma. Jag menar till utseende alltså. DS.

    SvaraRadera
  6. Du har ju följt Liv "från start" och ser så klart allt som hänt med tiden. Uppmärksam som du är. Visst är det härligt med tre generationer på bild. Jag tror att Liv kommer att bli "vuxen" snabbt. Det är tveklöst mycket Mormor i henne.

    SvaraRadera
  7. Inte svårt alls att drunkna i lilla Livs ögon! Hon går liksom genom "rutan". Lilla fröken börjar bli stor. tre generationer på samma bild är härligt!

    SvaraRadera
  8. Ja, hon går verkligen genom "rutan".

    SvaraRadera
  9. Mysiga bilder och både Liv och mamma i djurmönster.
    Ha det så gott
    /Anette

    SvaraRadera
  10. Tack! Visst är det härliga bilder.

    SvaraRadera
  11. Saknar dina inlägg från Getingstorp. Nu när den (tråkiga) hösten har gjort entré borde du väl se lite färgskillnader från ditt fönster. Hursomhelst hoppas jag verkligen att du mår bra! Ett livstecken är efterlängtat från min sida om jag får säga så. Du får en kram varken du vill ha den eller inte;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Trevligt att ändå vara saknad. Visst ser jag fortfarande färgskiftningarna här på Getingstorp, men det stannar numera därvid. Det finns liksom ingen energi för att gå vidare till blogginlägg. Jo då, jag mår ok även om det går "utför" och då kommer förstås tankar på nödvändiga förändringar. I vad förändringarna består klarnar så småningom. Det kan ju t ex innebära att vi inte kan bo kvar på Getingstorp. Det om något en energitjuv av stor betydelse. Tack för kramen, den värmer.

      Radera
  12. Fina lilla Liv, snart stora damen. Ja, visst det är lätt att drunkna i hennes blick 💕

    Nu är det alltför längesen jag var här hos dig, hela sommaren har förflutit och den har gått på tok för fort. Fast vi har fortfarande "sommar" trots att vi snart är i oktober och det känns skönt. Vi håller på och ska sälja vår lägenhet här på Malta och flytta till Spanien men det går väldigt segt. Vi kämpar vidare med vår granne som fortfarande sätter käppar i hjulet för oss, trots att det de hävdar är helt irrelevant. Senast idag var vi hos en advokat som bekräftar våra rättigheter. Pust.. varför tråka dig med sånt.

    Läser ditt svar till Beate och förstår att du har farhågor om att inte kunna bo kvar på Getingstorp och att gnistan till bloggen falnar. Helt förståeligt. Minns naturligtvis hur det var förra gången och det slutade väl vilket jag innerligt hoppas att det gör även den här gången, för er båda.
    Tack för dina besök hos mig, de uppskattas mycket. Skickar också i tanken en värmande kram och önskar dig allt gott. Hälsningar från Malta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så roligt att få höra av dig. Vi ska inte flytta till Spanien, men vi har planer på att flytta från Getingstorp och ägnar nu mycken energi ät att hitta bra lösningar för oss. Även om vi älskar vårt Getingstorp så får jag förlika mig med tanken att inte kunna bo här i alla våra dagar. Det är inte lätt, men jag jobbar på att komma till full insikt om att flytta det är det rätta att göra. Processen är smärtsam och just nu brfinner jag mig i en känslomässig berg- och dalbana. Med tiden hittar vi säkert en bra lösning. De fantastiska år vi haft på Getingstorp kan ändå ingen ta ifrån oss. Vi är glada att vi har varandra och en Kärlek som aldrig falnar.
      Så tråkigt med er tvära granne. Att folk bara orkar lägga energi på dylikt. Vi är i a f inte störda av något sådant utan kan själva ta de beslut vi önskar vid de tidpunkter som passar. Jag önskar er allt gott och att flytten till Spanien snart löser sig!

      Radera
  13. Hoppas att allt är väl på Getingstorp både med dig och D. Lite bloggtrött kanske. Det har jag varit i sommar.

    SvaraRadera
  14. Med ålderns rätt så sinar energin och orken så nu ägnar vi tankarna åt hur vi ska forma framtiden på bästa sätt. Att bo kvar på Getingstorp blir allt mindre möjligt. En tanke som, hur illa jag än tycker om den, nog måste realiseras. D och jag brukar vara duktiga på att "processa" och hitta bra lösningar så det ska vi nog göra denna gång oxå. Vi har ju en solid grund att stå på. Kärleken.
    Som du säkert förstår så får bloggen stå tillbaka just nu.

    SvaraRadera