"Inlåst" i TV4, jag gillar inte upplägget.

Missade gårdagens inledande program i serien "Inlåst" på TV4. Därför vet jag inte om de kritiska synpunkter jag nedtecknade den 18 april i år, när jag första gången hörde talas om programidén, kan vara riktiga eller om serien kan bli den tankeställare för ungdomar på glid som sägs eftersträvas. Jag tror dock inte på avskräckandemetoder som ett gångbart sätt att få unga kriminella att bryta med sitt kriminella liv. Min grundinställning är att man ska motiveras till något , inte skrämmas från något. Det alla måste förstå , ta till sig och jobba efter är vikten av förebyggande åtgärder.

Barn och ungdomar behöver tidigt stöd när dom visar upp ett avvikande beteende. Redan på dagisnivå om så är.Viktigt att ha klart för sig är dock att ett barns avvikande beteende inte alltid behöver vara ett problem som leder till brottslighet eller andra svårigheter i livet. Ett s. k. avvikande beteende kan likväl vara en tillgång och något som barnet ska uppmuntras till att utveckla på rätt sätt. Ett bra exempel i dessa sammanhang är barn med ADHD som oftast betraktas som störande,impulsiva, oroliga och som ett gissel för sin omgivning. Det vi ofta inte noterar är att dessa barn också har förmågor som rätt använda kan bli en tillgång i stället för en belastning.

Bara genom att byta ut orden störande, impulsiv, orolig mot orden spontan, påhittig, kreativ så ser vi genast möjligheter i stället för hinder.

Jag ska följa nästa avsnitt av "Inlåst" för att bedöma om jag har anledning att ändra detta som jag skrev den 18 april:
TV-såpa om ungdomar i fängelse. Hjälp !
Ett svenskt produktionsbolag vill sätta kriminella tonårskillar i fängelse i tolv dygn.
Tv-programmet med arbetsnamnet ”Ungdomsprojektet” är tänkt att sändas i TV4 i höst.
Just nu letas deltagare i Malmö. Totalt söker man nu åtta killar mellan 16 och 17 år som redan slagit in på den kriminella banan.
Programidén beskrivs som att åtta unga kriminella utan tidigare erfarenhet av fängelsestraff kommer att spärras in under tolv dygn.
Meningen är att de "på så sätt lära sig vad det innebär att få sin frihet berövad" och att "Vistelsen blir ett tydligt wake up call och förhoppningsvis även en vändpunkt".
Såväl psykologer som före detta kriminella ska medverka i programmet.
Deras uppgift blir att försöka hjälpa deltagarna att ändra sin kriminella livsstil.

Med vetskap om hur TV-såpor brukar arta sig så oroar mig detta upplägg. Avsikten må vara aldrig så god. Jag har mera än 30 års erfarenhet av arbete med ungdomar i fängelse och tror inte för ett ögonblick på att en TV-såpa blir det s. k. "wake upp call" man säger sig vara ute efter. Ungdomar behöver inte lära sig hur det är att vara frihetsberövade utan de behöver lära sig hur man på bästa sätt använder den frihet man har. Hur många misslyckade vuxna "kändisar" har inte TV-såpavärlden skapat. Tillåt inte att det nu också skapas 16-åriga fängelsehjältar och "förebilder". Hela programiden andas cynism och pengahunger.

Varför inte i stället göra en TV-serie om svenska bonusdirektörer som får sitta i fängelse för att få hjälp att ändra sin giriga livsstil så får vi se om det fungerar som ett "wake up call".

Alice Åström - en politiker med reell erfarenhet. Men, varför avfärda fotboja för ungdomar

Vi kan inte straffa bort barn som far illa säger Alice Åström i en debattartikel i Aftonbladet. Hon tillhör den lilla skara politiker som har verklig erfarenhet av vad hon pratar om. Bl a följande står att läsa:

- Jag är ett av barnen som inte passade in och som ställde till det för mig. Det där missförstådda barnet som hamnade i fel kretsar och i fel sammanhang. Jag är där jag är idag och skriver det du nu läser för att jag växte upp när det fortfarande fanns en solidaritetstanke, när det sammanhållna samhället var ett mål. Där jag inte hamnade helt utanför.
- Jag hade lika gärna kunnat vara ett ”hopplöst fall”, kriminell och ett samhällsproblem, om jag istället hade mötts av de förslag som regeringen nu planerar. För idag förslås fotboja för barn, polishämtning till skolan, helgfängelse, hårdare straff för yngre personer och så vidare. Hade jag behandlats så hade min väg antagligen varit en helt annan. Dessa åtgärder hade definitivt stjälpt mig, inte hjälpt mig.

Jag håller med henne i det mesta av vad hon säger. Dock förstår jag inte varför även hon, liksom tidigare Tomas Bodström, upprörs över det nyliga förslaget om fotboja för ungdomar.

Förvisso är fotboja i dag rent tekniskt ett alternativ till fängelse men likafullt. Det är inte fängelse utan som jag ser det en rätt lämplig ingripandeåtgärd mot en ungdom. Att det sedan i domen anges att brottet du döms för har ett straffvärde på t ex fängelse 1 år är något i vart fall jag kan stå ut med. Det är väl också så att allmänheten har lättare att förstå ett brotts allvar om straffvärdet uttrycks i fängelse jämfört med X tid med fotboja.
Att som ungdom veta att du står under kontroll kan även vara positivt. Att kontrollera är också ett sätt att bry sig, att visa omtanke. Eftersom systemet med fotboja visat sig tillförlitligt så behöver man heller inte alltid hamna i diskussioner och tjafs om huruvida ungdomen brutit mot vad som gäller eller inte. Man får s a s svart på vitt. Fotbojan är idag så utvecklad att den har samma exakthet som en GPS.

Den cementerade blockpolitiken gör ibland debatten tråkig och förutsägbar. Ett förslag från regeringen måste förkastas av oppositionen. Varför ? Ja, det gör det ju enkelt eftersom man inte behöver tänka, bara tycka tvärt emot.
Det sistnämnda till trots så tycker jag ändå att Alice Åström är en hedervärd politiker.