Svart i rutan i grekisk TV

Så här såg det ut i grekisk TV vid midnatt.

Vid midnatt slutade grekisk statlig radio och TV att sända  som ett led i besparingarna.  2.500 personer stod plötsligt utan jobb. När jag igår hörde nyheten hade jag först svårt att ta den på allvar, men det är bara att konstatera att allt kan hända i krisens spår.

Att åtgärder som dessa kan tas till i Grekland har förstås oxå sin orsak i hur illa mycket har skötts genom åren. Inte minst verksamheter som drivits i offentlig regi.

Bl. a. flöljande påstås om grekisk TV: -– ERT kostar tre till sju gånger så mycket att driva, jämfört med andra tv-bolag. Personalstyrkan är fyra till sex gånger så stor som hos andra bolag. Dessutom är tittarandelen låg, omkring hälften så stor som hos ett normalstort privat tv-bolag. Är detta sant så är åtgärden mera förståelig. Men det känns ändå något skrämmande att stå utan ett public service- alternativ. Sett ur ett demokratiperspektiv.

Gert Fylking som purken sexfarbror

"Gerts värld – din röst i natten" heter Gert Fylkings program i Rix FM. Igår hade han bjudit in ett par som skulle ha sex i direktsändning. Dock blev inget av det hela då Fylkings chef, Christer Modig, ringde och avbokade den inbjudna kvinnan. Vem var den inbjudna mannen tro? Eller....
I stället för livesex så blev det livemunhuggning mellan Fylking och hans chef. Inte så dålig radio det heller. Antagligen mera lyssnarvärt än livesex.

Gert Fylking är en nytänkare på många sätt och på så sätt en tillgång och frisk fläkt i samhällsdebatten. Idèn med livesex i radiostudion tycker jag dock inte är speciellt nyskapande och inget som lockar mig till lyssnande.

Nej, jag kräver mera av en rutinerad radioräv på 65 år. Men, i den här branschen är all publicitet bra publicitet så Fylking är säkert nöjd.
Dessutom har han nu säkert givit sig fan på att genomföra det hela. Lite motstånd från ledningen ökar säkert bara hans drivkraft.

Sport kan snackas sönder

Jag tillhör själv de sportintresserades skara och sitter inte sällan framför TV:n tittande på de flesta sportsändningar. Ofta tycker jag att det snackas för mycket, mestadels strunt, under dessa sändningar. Därför finner jag en artikel i dagens SvD synnerligen intressant. Visst ligger det nåt i Karin Thunbergs resonemang.

I ett inlägg den 29 mars berörde jag just sportvärldens språkliga förfall, förvisso ur ett något annat perspektiv, men ändå. Visst snackas/kacklas det för mycket under sportsändningar i radio och TV.
Ett av skälen till att sändningar snackas sönder är de s k experkommentatorerna som ofta rabblar självklarheter och dessutom har ett torftigt språk.