Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.

lördag 11 september 2010

Norrlandsdelikatess

För första gången på evigheter så hade fiskbilen fjällröding i sitt utbud. Medveten om att detta är min absoluta favoritfisk så köpte Darlingen en sådan. Ackompanjerad av ett utsökt Chardonnayvin så blev det en synnerligen njutbar fredagmiddag.

Vad beror det på att den fjällröding jag pimpelfiskade, ofta i Stora Blåsjön och Jormvattnet, i min ungdom var mycket rödare i köttet än den som finns att köpa idag?

2 kommentarer:

  1. Men vilken måltid! Såg fantastisk gott ut Steve!
    Glädjer mig att du tycker att det är intressant att följa min vardag till trots att du inte känner till varken filmer eller tv-serier jag rekommenderar. Men det är väl så, Familjen Macahan kanske du känner till? Det är en av mina absoluta favoritserier!

    Ha en trevlig lördag! Hälsa hem!

    SvaraRadera
  2. Jo, jag har nog det men vet när jag ska behärska mig. Tror det har något med min dialekts charm att göra, bra undanflykt? Lägg dock märke till att jag använder mig av finare varianter av svordomar såsom "jäklar" istället för "jävlar". Bättre? Kan tycka det ja. Men kan nog även tillägga att det är en generationsfråga, för det är faktiskt så att ungdomar nuförtiden använder ett mer svordomskraftigt språk. Nu vet jag inte om jag räknas till ungdom när jag är på stegen mot trettio (i överdriven mening såklart). Så finns nog ingen ursäkt för mitt språk! Huvudsaken är att jag vet vart mina svordomar kan och får användas. Inte sant?

    SvaraRadera