Traditionsenligt och sedan vardag igen

Bara adventsstaken i Tomteverkstan minner om den vita julen.
Snart är det gräsklipparföre igen.

Som brukligt så blev Nyårsdagen en försiktig start på det nya året. Den innehöll förstås nyårskonserten från Wien som oftast är behaglig att titta på efter en sen frukost. Denna gång stördes jag dock av de eviga kamerasvepen i lokalen. Det blev rätt tjatigt att gång på gång se kristallkronorna och takmålningarna i närbild. Fantasilöst.

Backhoppningen från Garmisch Partenkirchen har tappat sin dragningskraft hos mig så den hoppade jag av redan efter en kvart. Jag han dock upptäcka att jag inte hängt med i utvecklingen? då man visst lagt sig till med ett nytt poängsystem.

Dagen förflöt sedan i stillhetens tecken och middagen bestod som alltid på Nyårsdagen av lutfisk och potatis. Med tillbehören lutfisksås och gröna ärtor förstås. En lugn och trygg start på 2013.

Idag känner jag en välbekant doft. Det doftar vardag. Men Trettonhelgen är bara tre dagar borta även om den blir kort då Trettondagen infaller på en söndag i år. Lika bra det kanske så att jag inte blir alltför bortskämd av ledighet.

När jag tittar ut så fylls jag av hopp då den vita julen nu är borttinad och jag redan börjar förnimma vällustkänslan då jag i slutet på mars kan ta ut min elmoppe igen och ta årets första tur ner till postlådan och soptunnan. Det kan man väl ändå kalla ytterst modesta framtidsönskningar.

Ännu en kille med vårkänslor. Sigge ville absolut gå ut och ta en runda på tomten
och då får han ju det så klart.