Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.

fredag 1 februari 2013

Reklameländet

Det sägs att allting kan säljas med mördande reklam men jag är ändå tveksam till budskapet ovan.

Jag har i tidigare inlägg tidigare skrivit om all oönskad "skräpreklam" som kommer i postlådan. Minst lika besvärande är all reklam jag översköljs av på internet och i TV.
- När jag läser tidningar på internet så introduceras alla TV-artiklar av 20 sekunders reklam som jag tvingas genomlida innan det egentliga reportaget ger sig tillkänna.
- När jag ska publicera en kommentar på min blogg möts jag  endera av glädjebudskapet att jag vunnit en förmögenhet eller ödesbudskapet att min dator är nära en total krasch. I syfte att jag ska ansluta mig till en spelsajt där jag inte kan förlora eller köpa ett virusprogram till specialpris. Allt bara för att bjuda lilla mig en behagligare tillvaro.
- När jag tittar på en film på TV så trasas filmupplevelsen sönder av återkommande reklaminslag. Annat var det förr i tiden när jag gick på bio. Då fick jag mig reklaminslagen till livs innan filmen. Då kunde bara dessa vara värda biobesöket. Filmen kunde på sin höjd störas av att filmmaskinisten fick problem med filmrullarna.

Förutom att ett reklaminlägg är besvärande för att det står i vägen för det jag egentligen vill se eller läsa så blir det tålamodsprövande när jag ser samma inslag för femtielfte gången samma dag.
I denna ocean av reklam blir det allt svårare att sticka ut vilket medfört att  reklaminslagen i sin profileringsiver ofta balanserar på både obegriplighetens och uselhetens brant.  Ibland händer det att det är så obegripligt och uselt så att det är roligt och då har jag i alla fall fått mig ett gott skratt. Den typen av goda skratt tror jag dock inte är livsförlängande så dessa är jag gärna förutan.

6 kommentarer:

  1. Reklam, reklam överallt!
    Det är både på gott och ont.

    SvaraRadera
  2. Jag läser och roas av din blogg, men kommenterar aldrig... Det borde man naturligtvis göra när man uppskattar något. Träffsäkra reflektioner! Underbart! Fortsätt skriva!

    SvaraRadera
  3. Moi: Som så mycket mycket annat, på gott och ont.

    SvaraRadera
  4. Åsa: Tack och välkommen! Trevligt med en ny besökare.

    SvaraRadera
  5. Idag är det nästan lite svårt att förstå det där med att det en gång var så viktigt att komma i tid till bion, just för att inte missa reklamen!

    SvaraRadera