Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.

onsdag 17 juni 2015

Mellan hopp och förtvivlan

Detta VM har engagerat mig mera än väntat.
Klockan är ånyo 03.50, men denna gång känner jag mig bestulen på en natts sömn.
Rubriken satte jag redan kl. 17.30. Den  visade sig vara väl vald för precis så pendlade jag under matchen Australien - Sverige. Tyvärr slutade det i förtvivlan även om Sverige fortfarande kan gå vidare. Efter nattens insats skulle det snarast kännas som ett hån mot fotbollen. 

I natt startade jag matchen utan att först ha nickat till. Redan när tjejerna sjöng med i nationalsångerna blev jag orolig. De australiska tjejerna kändes som en hjord frustande afrikanska bufflar  i jämförelse med svenskorna som liknade ett gäng oroliga kattungar som bestulits på morgongrädden. Där såg jag skillnad på inställning.

Att min oro var befogad visade sig direkt då Australien greppade taktpinnen och redan efter 4 minuter tog ledningen då den vindsnabba Lisa De Vanna  sprintade ifrån tröga svenskor och enkelt lade bollen förbi Lindahl.

Sverige kom tillbaka och Sofia Jakobsson, vars definitiva genombrott jag fortfarande väntar på, gjorde några berömvärda insatser innan hon snyggt kvitterade.  Sedan återföll hon till gamla synder. Ett ofta huvudlöst passningsspel som baseras på chans i s f säkerhet. Sverige hade sedan flera vassa chanser i 1:a halvlek, men icke. 
Lotta Schelin kom inte heller denna match med i spelet på sätt som hon ska för att hennes kvaliteer bäst ska komma i dagen. Hon ska inte behöva jaga och möta bollar vid mittlinjen, hon ska få bollar att jobba med i närheten av motståndarnas straffområde där hon bäst kommer till sin rätt. Vad har hänt med henne? Inte ett enda mål på tre matcher säger det mesta.

2:a halvlek var ett mörker. Jag undrar om Pia Sundhage vågar läsa passningsstatistiken. Sverige hade ett uruselt passningsspel. Adressaten var oftast bortglömd och passningarna slogs på måfå under devisen gå-re så gå-re. I natt gick det inte alls. 

Som om ett uselt passningsspel inte vore nog så var i denna match motståndarna både snabbare och fysiskt starkare även om inte heller Australien imponerade. Mentalt avgjordes matchen vid nationalsångerna, alltså redan innan avspark.

Sveriges räddningsplankor för att ta sig vidare finns i "rätt" resultat i någon av dessa tre matcher:
Colombia - England= Colombiaseger  är "rätt".
Spanien - Sydkorea= Kryss är "rätt".
Costa Rica - Brasilien= Brasilienseger eller 0-0 är "rätt"

Skulle Sverige gå vidare så väntar Tyskland. Smaka på den!

Efter nattens insats så är det tveksamt om jag är beredd att offra flera nätter. Men, jag brukar numera aldrig säga aldrig, så vem vet. 
Jag hoppas att BP och hennes kollegor är nöjda med denna matchanalys och lägesrapport.

Natti, natti känns passé nu när klockan är 04.38, allra helst som jag ska hinna klippa gräset idag innan skurarna kommer.
Det får bli tvärtom.
Gomorron!


14 kommentarer:

  1. Du är helt underbar!!! Kollade också matchen och vaknade idag, klockan 12:30. Ooooops. Tur att jag inte har en gräsmatta att klippa.
    Din matchanalys gick oavkortad till mina kollegor. Du och jag såg då absolut samma match. Kunde inte ha beskrivit matchen bättre!

    Fy f*******n. Är så otroligt besviken på just stjärnspelarna, speciellt Lotta Schelin. Zlatan levererar åtminstone ävon om han kan vara ganska osynlig under större delar av matcher ibland. Hon är då ingen Zlatan om man säger så. Å tänkte du på vad Hedvig gjorde vid första målet - hon BACKAR i stället för att rusa fram mot de Vanna och göra sig så stor som möjligt. Suck säger en gammal målvakt här...

    Sverige förtjänar INTE att gå vidare. Pia Sundhage må vara Sveriges bästa fotbollsspelare, men jag tycker att hon är för mycket. Hon går "hem" i USA, men inte hos alla spelare i Sverige. Hon är aaaaaaningen för "flummig" för min smak, överentusiastiskt på något sätt som inte skulle passa mig heller. Typ: om något ÄR negativt, då är det och man ska åtgärda det, inte svamla om hur positivt det negativa är - om du förstår vad jag menar.

    Än en gång: 1 000 tack för "samarbetet". I owe you one som man säger.

    Å i kväll håller jag faktiskt på Costa Rica för att jag gillar deras härliga sätt att spela och deras målvakt. Om det skulle hjälpa Sverige - so be it;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. VM 1990 - 1-2, 1-2, 1-2 och Hernan Medford. Japp...

      Är impad över att du klarade fyra halvlekar efter bara några timmars sömn! Bra kondid där:-)

      Är dock ledsen att du hittills fått så få kommentarer till ditt klockrena inlägg. Fotboll verkar inte vara varken dina eller mina bloggläsarnas favo ämne om man säger så. Å jag som tycker att det är det bästa ämnet som finns:-)

      Nu ska jag fundera på hur jag ska lägga upp mitt "kvällens" - ett fotbollsinlägg alltså;-)

      Radera
    2. Som du säkert förstått så är ju gräsklippning "min grej" i livet. Bra kondis vet jag inte om jag har numera, men har jag gett mig f..n på att göra nåt så blir det oxå gjort.
      Fotbollsintresset lär inte öka efter detta debacle. Frånvaron av kommentarer vägs mer än väl upp av de dialoger som oväntat kan uppstå. Som t ex med en nyligen pensionerad f d målvakt.

      Radera
  2. Oroliga kattungar som bestulits på morgongrädden. Ja, det kan jag se framför mig. Vem behöver offra nattsömnen när man kan läsa sammanfattning som denna.
    Hoppas du inte somnade på klippen.
    Önskar fin midsommar
    Anette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klippningen gick utmärkt och hann avslutas innan de utlovade skurarna kom. En fin Midsommar till dig oxå.

      Radera
  3. Tack för de vänliga omdömet!
    När du nämner Lindahls passivitet vid målet så tänkte jag faktiskt på det, speciellt när jag såg reprisen. Du som f. d. målvakt ser förstås sånt direkt.
    Vad gäller Pia Sundhage så kanske hon lyfts väl högt till skyarna som coach. "Hemligheten" är nog att det var med USA som framgångarna kom. Ett USA som dessutom går rätt bra även utan henne.
    Kombinationen Costa Rica / Sverige minner mig om VM 1990.Herr-VM alltså. Huvaligen, men det som sker det sker.
    Jag är ändå nöjd idag, kl. 13.30 var gräset klippt. En insats på 180 minuter, alltså 4 halvlekar.

    SvaraRadera
  4. Jag tillhör de som också var uppe och såg "eländet" och jag kan bara hålla med om allt. Och om det nu skulle gå svensk väg i någon av kvällens matcher så är det ju, som du sa, Tyskland som väntar och då är nog risken för hemfärd överhängande. Men man ska väl aldrig säga aldrig... Men spela bra har de inte och frågan är om man ska gå vidare om man inte har någon vinst...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skönt ändå att vi är några som delat på eländet.
      Vi kanske får ändra Pierre de Coubertins välkända ordstäv till " Det viktigaste är inte att segra utan att ta sig vidare".

      Radera
  5. Me again: Tack och lov att det finns fler som tittat på matchen ja, eller en fler än du och jag iaf;-)
    Eller så låter man Pierre de Coubertains ordstäv vara oförändrat - beroende på hur man se det.

    I väll ska jag bara kolla Mexiko-Frankrike och England Colombia. Nonchalanta och totalt oengagerade Frankrike är tillsammans med Sverige de största negativa överraskningar för mig i denna turnering. Å England som verkligen storsatsar på damfotboll är en stor besvikelse dom med.

    Svar: Tror nog vi hittar fler "samarbetsprojekt" i framtiden. Problemet med mig är bara att min allmänbildning stannar vid idrott, å då främst fotboll som du kanske har märkt;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. När jag slog på TV:n nu på morgonen och såg en leende Therese Sjögran så förstod jag att Sverige, efter 15 långa år, fått sin hett efterlängtade revansch på Costa Rica. Nu är det bara Tyskland, Frankrike och USA kvar att passera mot den final som Pia Sundhage förberett laget för. Det kan bli flera sömnlösa nätter. -}.

      Radera
    2. Så sant som det är sagt...och vi börjar med "bara Tyskland"...

      Radera
    3. Ja, nu när Costa Rica-spöket är borta så ligger ju vägen öppen.

      Radera
  6. Jag hade fullt upp med min skönhetssömn när matchen gick. Min bättre hälft såg 2:a halvlek och han var riktigt frustrerad över oförmågan hos di svenske. Rena katastrofen där inget fungerade, tyckte han! Svenskorna var rädda för bollen:"Oh, har jag bollen - vad ska jag göra nu? Asch, jag sparkar till den så får vi se vad som händer!" Tuffa ord, men det verkar vara så. Det är nog lika bra att åka hem och inte få en match till så dom inte blir avklädda helt och hållet av Tyskland.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Han såg definitivt samma match.

      Radera