Så var det dags igen.

Äntligen! Jag torde nog vara rätt ensam om att utbrista det när det är dags att klippa gräset. Igår var det dags igen. Behagligare temperatur, svag vind och uppehåll gjorde insatsen mera uthärdlig denna gång. Uthärdlig? Jag menar förstås lustfylld.

Dessutom tog det kortare tid , 2 tim 45 min. jämfört med 3 tim 15 min. Detta fastän jag tog en fikapaus med D. Det var nog avsaknaden av en sådan som gjorde mig så mör efter den förra klippningen.

Känslan dagen efter gräsklippning är en mycket angenäm "dagenefterkänsla", mycket bättre än den "dagenefterkänsla"  det grekiska folket hade i förrgår. Dagen efter glider jag runt i huset, tittar ut och konstaterar för femtioelfte gången att: "så här fint har det aldrig tidigare varit".  Smaka på den du ! Än angenämare blir det när regnet idag öser ner och klippning därmed omöjliggörs för en tid.

Blir det då aldrig tråkigt att susa fram på klipparen undrar du berättigat? Nej, faktiskt inte. Eftersom tomten är på nästan 5000 m² så kan jag variera turerna och hela tiden hitta nya upplägg. Ska jag börja på framsidan eller på baksidan?, ska jag börja eller sluta nere vid postlådan? Ska jag klippa runt komposten, bakom verkstan, utanför gärsgårn vid poolen,  upp mot vedstaplarna? etc. 

Som du ser, det är många överväganden att göra, många beslut att fatta. Gräsklippning är ingen syssla att ta lätt på. Nej, den kräver ett seriöst anslag. Åtminstone när den, som i mitt fall, är den enda praktiska trädgårdsuppgift jag klarar att utföra.

När jag läser igenom detta inlägg så förstår jag än mera innebörden av benämningen nörd.

Här har jag parkerat för fikapaus.

Jag älskar blommande lavendel.

29 juni - 12 juli 2015.

Vad händer då?

Jo, då spelas Wimbledon.

På gräs som bekant. 

D sköter finputsningen med röjsåg/trimmer.
Finputsningen som tillika är grovgörat.

Regnet, det bara öser ner. Men, vad gör det när allt
är nyklippt.