Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.

fredag 23 oktober 2015

Obegripligt

Obegripligt är det som igår hände på skolan Kronan i Trollhättan. Då känner jag inte för ett av mina vanliga blogginlägg om hur lugnt, tyst och tryggt det är att leva här på vårt Getingstorp. Nej, det får bli något för mig obegripligt idag. En dag då jag inte förstår och mina tankar finns i Trollhättan.

Idag är det internationella moldagen och jag förstår mycket väl att kemi inte tillhörde mina favoritämnen i skolan. Vad är då mol? Ja, fråga inte mig, en förklaring hittar du här.  Klarnar det? I alla fall inte för mig. Kanske kan exemplen nedan klargöra bilden. 


Heureka!

Ännu ett klargörande?


Ibland måste man gå vidare fastän man inte förstår.


8 kommentarer:

  1. Det som hänt i Trollhättan är så fruktansvärt och gör mig så ledsen. Gissar att förövaren varit påhejad av otrevliga grupperingar på nätet. Skrämmande!!! Tänker inte försöka förstå dina formler ;)

    SvaraRadera
  2. Jag har nyss titta på polisens presskonferens och då ter sig händelsen än mera skrämmande. Och obegriplig.

    SvaraRadera
  3. Du kunde liksom inte ha kunnat säga det tydligare - totalt obegripligt... Jag bloggade ju också om händelsen igår...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ännu obehagligare och obegripligare blev det idag när motiven och tillvägagångssättet offentliggjordes.

      Radera
  4. Det är fullständigt obegripligt, det som skedde i Trollhättan! Det allra värsta är att inte alla tar avstånd från hans dåd, utan att vissa tycker att han gjorde rätt!
    Jag blir så ledsen över att den bruna skiten griper omkring sig ute i Europa och i Sverige med sina smutsiga klor!
    Moldagen?? VA???

    SvaraRadera
  5. Jag kan bara hålla med dig.
    Ja, dessa konstlade temadagar?

    SvaraRadera
  6. Ja det är obegripligt. Men kanske inte om man får mer information om bakgrunden. Vi lever i en hård värld där man oftast och tyvärr mer och mer behandlas som ett objekt. Det finns många besvikna, avvisade och ensamma som känner vanmakt och hopplöshet. En del dras till det destruktiva tyvärr.

    SvaraRadera