 |
| Värme och kyla är inte längre min grej. Jag har visst blivit svenskt Lagom. |
Idag placerar jag mig själv under rubriken Besynnerligt. Det innebär inte att jag gjort eller sagt något dumt eller galet. Nej, det handlar om nåt helt annat.
Nu när den här värmen som jag så länge suktat efter äntligen har kommit så blir det lite för mycket för mig. Jag har en tendens att varje år glömma att jag inte längre fixar det här med stark värme. Då lägger min lekamen ner verksamheten och jag blir allmänt orkeslös. Jag blir sittande med avstängd blick och flämtar som Nelson allt medan graderna och solen stiger. När jag någon gång vågar mig ut så får det bli i skuggan och helst när solen är på nedgång. Jag fixar förresten inte heller stark kyla, men den kan jag alltid skydda mig mot genom att hålla mig inomhus.
Jag ser mig inte själv som en kverulant som ständigt klagar och aldrig är nöjd. Tvärtom försöker jag alltid se någon ljuspunkt, även när tillvaron ter sig mindre glansfull. Men, det här med vädret kan visst aldrig göra mig riktigt nöjd numera. Jag, som i "mitt förra liv" (före 2001-06-26) älskade både kyla och värme. Besynnerligt! Eller, kanske ändå inte.
Men det är så. Man ändras. Kroppen ändras. Jag gillade inte värme förut, 25 grader sedan fick det räcka. Men efter sonens födelse är jag inte alls lika känslig, hormoner är konstiga saker. Framför allt så gör de så mycket konstiga saker med en.
SvaraRaderaSjälvklart är det så att man förändras med åren och av sånt som händer/man går igenom. Jag förstår förändringarna, men lika fullt så poppar tankar upp ibland.
SvaraRaderaDet är ofta när förutsättningarna är som bäst som jag saknar "mitt gamla liv" som mest. Detta trots att jag sent omsider har hamnat på "min rätta plats" i världen.
Ikväll ska jag nog våga mig ut så att jag på nära håll får se allt vackert som D håller på att plantera i trädgården.
Vi förändras hela tiden även om en del får en knuff på vägen. Knuffar som man ibland kan vara utan! Livet är besynnerligt!
SvaraRaderaBesynnerligt , men oxå härligt.
RaderaPeter har alltid ääälskat värme, verkligen hur mycket som helst, men förra sommaren var första gången jag hörde honom klaga... Nu säger han att han aldrig vill besöka södra Europa under augusti ;)
SvaraRaderaDet är nog bara att inse att vi med åren alla vandrar den vägen.
RaderaLäste ditt länkade inlägg och imponeras över hur saklig du är. Utan minsta självömkan. Fakta - pang boom. Å det om den största förändringen i ditt liv, som så nära hade kostat dig just det - livet. Du är en väldigt stark kille Steve!
SvaraRaderaÅ nej, du är ingen kverulant. Än en gång konstaterar du bara saktigt och torrt att du inte tål värme längre som förr.
Nu har jag förstått att det verkar vara en åldersfråga. Ju äldre man blir, ju mindre tål man värme. För det behöver man inte vara funktionshindrad.
Å det paradoxa där är ju att just äldre människor gnäller under vintern då det fryser ihjäl sig, åsså går det runt under sommaren med vinterkläder på för att de fryser, samtidigt som de inte tål värmen. Jag blir inte klok på det. MEN snart nog kanske förstår jag. OBS. Det här stycket är inte "en kritik" mot dig, utan jag hoppas att du drar lite på smilbanden här.
Kolla här: Min kvinnliga granne (några år äldre än vi) har nämligen en kolonilott, dit hon tar tåget klockan 06:00 varje dag iklädd i lång täckjacka vid 16 grader (= hon fryser). Sedan gräver och planterar hon på sin lott och kommer hem ungefär vid kl 14:00 då termometern klättrat till 24 grader, fortfarande med täckjackan på. När hon väl kommit hem, antar jag att hon tagit av sig täckjackan innan hon går ut på balkongen, tänder en cigg, plockar fram mobiltelefonen och ringer till sin dotter. Under samtalet framgår det att temperaturen på hennes balkong är närmare 40 grader och att det är förfärligt hett.
Hur vet jag det? Jo, de senaste dagarna har jag antingen träffat på henne på vägen upp till mitt bostadsområde och hon berättade. Åsså skriker hon i sin mobil så att jag inte kan undgå att höra hennes story som har haft exakt likadan innehåll de senaste dagarna. Du, det har sina fördelar att bor på ett torp;-)
PS. Kyla har jag aldrig gillat. Än så länge älskar jag värme, men inte varmare än 30 grader. Då svettas till och med jag. Men jag är väl medveten om att det kan ändras fort... DS.
Tack för dina vänliga ord. Det där med "Fakta - pang boom" har nog varit lite av en medveten överlevnadsstrategi för mig.
RaderaJag drar alltid lite på smilbanden när jag läser det du skriver.
Ålder och väder är företeelser som inte är helt lätta att förena eller bena ut. Alltid är det nåt; man är för gammal. det är för varmt/för kallt etc.
Det är en riktig krutgumma ni har som granne. Hon kör sitt race oavsett temperatur.
Ja, det svänger snabbt "i branschen", men är man bara medveten så.
Jag gillar dina texter, ett nöje att läsa dina tankar och formuleringar. Jag törs knappt säga det heller efter allt klagande på den kyliga våren men nu säger jag det; " Jag gillar inte värmeböljor" såå..nu var det sagt!
SvaraRaderaTack, roligt att du gillar vad jag skriver. Ofta är det en fin balansgång när jag nedtecknar mina egna reflektioner. Blir det alltför personligt eller? Det faktum att jag nu lever "mitt andra liv" har bidragit mycket till uppkomsten av många tankar. Tankar som jag jag både gillar och har ett behov av att lufta.
RaderaHelt rätt, man måste inte älska värmen bara för att man ogillar kylan.
Man är inte mer än människa och vi är i ständig förändring. När vi flyttade till Malta år 2000 uppskattade jag verkligen de heta månaderna juli, augusti. Idag tycker jag det är på tok för varmt. Kyla har jag aldrig gillat och kommer heller aldrig att gilla så länge jag lever.
SvaraRaderaSen har ju sommar och värme så många andra fördelar som inte vintern har och det är väl de vi ska ta till vara på. Ha en fin fortsatt dag på Getingstorp :-)
Tack! Du har ju verkligen valt bort kylan genom att flytta, men jag förstår att juli-augusti kan bli alltför pressande hos er.
SvaraRaderaVisst har sommaren mycket att bjuda, tänk bara på ljuset och de ljumma kvällarna. Ha de gott!