En tveklöst sevärd dokumentärfilm. |
Ett typiskt hösttecken vill jag påstå. Ja, att fördriva en kväll med att se en sen film på TV. Programmet Dox i SVT brukar leverera minnesvärda dokumentärer. Så oxå igår då vi tittade på filmen "The wolfpack", en sällsam historia om en familj som valt att leva ett liv utanför samhället. I en lägenhet på Lower East Side, Manhattan, New York.
Att familjen ska leva på detta sätt har bestämts av pappan, en Hare Krishna-anhängare från Peru, som oxå är den ende som har nycklar till lägenheten. Pappan som vill skydda familjen från den farliga omgivningen tar avstånd från samhället genom att inte arbeta. Om han fick ett skivkontrakt så skulle han dock kunna tänka sig arbeta. Så mycket för den övertygelsen. Familjen synes försörja sig genom den ersättning mamman, bonddotter från mellanvästern, får för att sköta barnens hemundervisning då inget av barnen går i vanlig skola.
Hur de sju syskonen, 6 pojkar och en flicka som knappt syns i filmen, lyckas ta sig någorlunda helskinnade fram i livet framstår som en gåta. Det som de sex bröderna vet om livet där ute har de lärt sig genom att titta på filmer.
En tveklöst sevärd film som är såväl otäck, osannolik som charmig. Precis så där som livet kan te sig ibland.
Säkert en mycket sevärd dokumentär, men jag tycker oerhört synd om barnen. Verkligen förvånande att de klarade sig hyfsat i livet. Påminner om hur Amish-folket lever förresten.
SvaraRaderaDet är alltid någon som far illa när man går till ytterligheter.
Radera